Rapport: Integrationen måste bli snabbare – utbildningen bekymrar
Arbetsgivarna kunde ha en större roll i integrationen av invandrare, föreslår en färsk forskningsrapport. Dessutom gäller det att satsa på utbildning för att undvika marginalisering och en segregerad arbetsmarknad.
Finland gör många saker rätt i integrationen av invandrare, och mycket gör vi på samma sätt som grannarna i väst. Men det saknas koordinering, visar en färsk forskningsrapport som riksdagens revisionsutskott beställt och som presenterades i går.
– Det finns alla möjliga bra insatser, men effekten rinner lätt ut i sanden då man inte vet riktigt vad som görs och var. Det behövs mer koordinering, och principen om en lucka vore värd att utveckla, säger forskaren Sari Pitkänen vid Stiftelsen för Rehabilitering, som utfört undersökningen.
Uppdraget var att reda ut vad som görs och hur det fungerar, med särskilt fokus på arbete och utbildning. Som jämförelseländer fungerade Sverige och Tyskland.
– Till exempel i Tyskland har arbetsgivarna en betydligt större roll, och det kunde vi också ta lärdom av. Ofta har företagen tagit egna initiativ och utvecklat olika lösningar, säger Pitkänen.
En annan lösning rapporten lyfter upp handlar om att utveckla ett system med mentorer, där invandrare som varit längre i landet kan anställas som stöd för de nyanlända.
– I Sverige har man också satsat mer på snabba integrationsstigar, med start redan i asylskedet för dem som kommit som asylsökande, säger Pitkänen.
En hel del görs rätt och något fel
Också i Finland behövs snabbare vägar in i arbete och studier, fastslår rapporten. De individuella integrationsplanerna är effektiva, men samtidigt varierar kunnandet om olika tjänster inom basservicen stort på olika håll i landet.
Och även om Finland uppenbarligen gör en hel del rätt gör vi förmodligen också något fel. Jämförande statistik från Nordens välfärdscenter i Stockholm visar att arbetslösheten bland invandrare som kommer från länder utanför EU är högst i Finland i nordisk jämförelse, nästan 23 procent. Varför är arbetslösheten så hög just i Finland, och kan man anta att attityder har något med saken att göra? – Säkert är det så att också attityder spelar in. Därför vore det bra med mer information och rådgivning för att undanröja rädslor och osäkerhet. Vi måste också bli bättre på att identifiera och erkänna utländska utbildningar och examina, men också andra färdigheter folk har – erfarenhetskunskap och språk till exempel, säger Sari Pitkänen.
Utbildningen är också ett bekymmer. Majoriteten av dem som kommer till Finland har ingen formell
Det finns alla möjliga bra insatser, men effekten rinner lätt ut i sanden då man inte vet riktigt vad som görs och var. Det behövs mer koordinering, och principen om en lucka vore värd att utveckla.
Vi måste också bli bättre på att identifiera och erkänna utländska utbildningar och examina, men också andra färdigheter folk har – erfarenhetskunskap och språk till exempel. Sari Pitkänen Forskare, Stiftelsen för Rehabilitering
utbildning efter grundutbildningen, medan den här andelen nästan halveras hos nästa generation. Trots det är den betydligt högre än bland majoritetsbefolkningen.
Satsa på andra stadiet
– Det mest överraskande var kanske hur polariserad invandrarnas utbildningsbakgrund är. Det finns en lika stor andel högskoleutbildade som bland majoritetsbefolkningen, men en stor andel outbildade. I mitten finns en klar svacka, säger forskaren Jukka Ohtonen från THL.
Här behövs satsningar på andra stadiets utbildning – gymnasium och yrkesutbildning.
– Andelen som bara har grundutbildning måste ned till samma nivå som bland majoritetsbefolkningen, först då kan vi tala om jämlikhet. Det behövs vidareutbildning för dem som stannar i Finland. Här finns en stor utmaning, säger Ohtonen.
Ser man på hur de som saknar utbildning kommer in på arbetsmarknaden ligger invandrarna ändå steget före, vilket förmodligen har sin förklaring i vilka jobb de utför.
– Men det är ingen bra sak om vi får en segregerad arbetsmarknad, säger Ohtonen.
Revisionsutskottets ordförande Eero Heinäluoma oroar sig särskilt för situationen för invandrarnas barn, eller den så kallade andra generationens invandrare.
– I många länder har problemen blivit akuta i förorterna. Om vi inte kan integrera snabbare finns en risk för att vi har samma problem om tio–tjugo år.
Revisionsutskottet kommer ytterligare att höra experter och därefter ge ett betänkande med rekommendationer för hur integrationen kunde förbättras.