Skjutvapenlagen i Finland anpassas till EU:s krav
Regeringens förslag till hur Finland ska anpassa sig till EU:s skjutvapendirektiv garanterar reservistverksamheten.
EU:s vapendirektiv trädde i kraft den 14 juni 2017 och regeringens förslag till genomförande av direktivet i Finland skickades på remiss i går. Utgångspunkten i förslaget är att hindra att särskilt farliga vapen eller delar av dem hamnar i fel händer utan att man samtidigt försvårar reservistverksamheten eller andra vapenhobbyer i Finland.
De mål som Finland hade ställt för förhandlingarna om vapendirektivet uppfylldes väl och det undantag som direktivet tillåter i fråga om nationellt försvar tryggar den finska reservistverksamheten, säger inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) i ett pressmeddelande.
Detta försämrar, enligt Mykkänen, inte förutsättningarna för reservistverksamhet, jakt, sportskytte och vapensamlingar.
I sitt förslag har Inrikesministeriet bland annat tagit in bestämmelser som ska göra det smidigare att kunna ansöka om tillstånd för skjutvapen till reservistverksamhet. Aktiva reservister ska under vissa förutsättningar även i framtiden kunna beviljas tillstånd för vapen som är förbjudna i direktivet. Helheten ska säkerställa både att den nationella lagstiftningen uppfyller vapendirektivets krav och att reservistverksamheten kan fortsättas.
Direktivet ska bland annat förbättra möjligheterna att spåra vapen, vilket för sin del främjar den inre säkerheten. Dessutom ska övervakningen av vapenhandeln stärkas och regleringen om näringsverksamheten inom vapenbranschen göras smidigare.
Regeringens förslag ska lämnas till riksdagen under våren och att ändringarna är tänkta att träda i kraft under hösten.
Vapendirektivet syftar till att harmonisera skjutvapenlagstiftningen inom hela EU. Det ska trygga en fungerande inre marknad för skjutvapen och samtidigt garantera EU-medborgarnas säkerhet. Vapendirektivet är också en del av EU:s åtgärder i kampen mot terrorism.