Många nyfikna vill se de folkvaldas arbetsplats
Byggnadens interiör intresserar kanske mer än politikens innehåll när riksdagen håller öppet hus. Men visst diskuteras också brutna index, vårdreform och beskattning när väljare möter folkvalda.
Sin ringa ålder till trots står Eino Kuokkanen på stadiga ben där han blickar ut genom Rikssalens ståtliga fönster, med byster på stormän som Kekkonen, Kallio och Ståhlberg i ryggen.
Han har uppenbarligen inget emot att besöka Riksdagshuset den här soliga dagen – nej, det enda som gör ettåringen ilsken är att han får smaka på bara lite av den kryddkaka som serveras besökarna.
2 000 kakbitar är reserverade för lördagens öppet hus. Även om nyhetens behag har lagt sig något från höstens dito ringlar sig kön också den här gången lång till den nyrenoverade byggnaden.
Einos mamma, Anne Meriluoto ställde sig i den en timme innan dörrarna slogs upp.
– Riksdagsledamöterna driver vår sak. Det är roligt att se hurdant ställe det här är.
Juho Kuokkanen säger att han gillar att besöka ställen som vanligen är slutna för allmänheten, och att det framför allt är arkitekturen som intresserar. Men har han också en hälsning till politikerna.
– Eino och jag är oroade över vård- och landskapsreformen, att inte Helsingfors behov beaktas.
Heli Lukkarila igen är nyfiken på att se om ”färgerna har blivit klarare” efter renoveringen och har samtidigt en åsikt om de politiker som fattat beslut i tre års tid.
– Jag har full förståelse för att man måste spara. I mitt jobb som lärare märks det ändå i minskade anslag och större grupper. Det påverkar familjernas välbefinnande.
Rusning till plenisalen
Utanför de berömda paternosterhissarna har Hanna Puukki och Tuula Silvennoinen stoppat Lauri Ihalainen, tidigare fackföreningsledare och numera riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
De ber honom förklara hur det så kallade brutna indexet fungerar och Silvennoinen tentar honom om beskattningen av pensioner – som enligt henne är alltför hård.
– Lauri talar ju bra, men man får känslan att riksdagsledamöterna egentligen inte kan göra något åt saken, säger Puukki.
Vid ingången till plenisalen blir det tidvis rusning, det är möjligt att titta in i det som kanske kan kallas Riksdagshusets allra heligaste. En vanlig reaktion är att salen ser mindre ut än på tv eller i pressbilder.
– Där sitter regeringen och där oppositionen, guidar Marjaana Solanne.
– Här brukar det vara bråk, säger en äldre kvinna som berättar att hon brukar titta på riksdagens frågestund alltid när hon kan.
– Det är ett år till val och alla utlovar guld och gröna skogar, suckar hon.
Rationellt eller dramatiskt?
I slutet av rundturen öppnar sig ett ”politikens torg” där riksdagsgrupperna bjuder på godis, information och möjlighet till möten med riksdagsledamöter.
Sötsakerna har stor dragningskraft, men Samlingspartiets Sari Sarkomaa säger att folk har tagit upp ”angelägna saker ur sin vardag” med henne.
– Hur man ska klara sig när mediciner är dyra, och boendet i huvudstadsregionen är dyrt.
Vårdreformen och ”regeringens vara eller inte vara” är teman som Anders Adlercreutz (SFP) fått diskutera.
– Många också utanför huset verkar uppleva att processerna stundvis är dramatiska och forcerade, säger oppositionspolitikern.
De flesta på plats verkar ha kommit för att bekanta sig med Riksdagshusets interiörer, materialval och konst och eftersom Adlercreutz är arkitekt till utbildningen passar vi på att fråga hur byggnaden, som invigdes 1931 har klarat tidens tand. – Fint, är svaret. Även om världen har förändrats en hel del på de nästan nittio åren fungerar J.S. Siréns rumslösningar fortfarande enligt honom bra, med det viktigaste i mitten och en sekundär ordning omkring på ett funktionellt och rationellt sätt.
Om detsamma gäller politiken är upp till betraktaren att bedöma. Riksdagshuset öppnades igen efter en omfattande renovering i september i fjol. Måndagen den 10 september ordnas öppet hus i byggnaden nästa gång.