Rusi: Rysslandspolitiken befläckad av självcensur
Den pensionerade diplomaten, professor Alpo Rusi anser att den finska Rysslandspolitiken fortfarande är befläckad av en självcensur som leder till inställsamhet mot det han kallar Putins kleptokrati.
Finlandiseringen håller fortfarande den utrikespolitiska diskussionen i Finland i ett järngrepp. Det anser professor Alpo Rusi, tidigare diplomat.
– Vi behöver en ärlig och transparent debatt om demokratins tillstånd i Ryssland. Landets demokrati ska bedömas enligt samma måttstock som i Finland och EU.
– Vår utrikespolitik kan inte bygga på principen att vi samarbetar med Ryssland som om ingenting hade hänt i alla väder oavsett vem som innehar makten i Kreml, säger Alpo Rusi.
Enligt Rusi håller finlandiseringen fortfarande den utrikespolitiska debatten i någon form av järngrepp, vilket leder till en försiktighet där desinformation får företräde framom verkligheten i våra relationer till Ryssland. Begreppet finlandisering myntades i Tyskland på 1960-talet för att beskriva Finlands självcensur och överdrivna utrikespolitiska hänsyn mot stormakten och grannen Sovjetunionen.
– Dagens ryska rättsnormer motsvarar inte vår värdegrund. Vi måste kunna lyssna på dem som är förföljda av den ryska säkerhetstjänsten och öppet granska landets kleptokrati och korruption, säger Rusi (Red.anm: kleptokrati är ett styrelseskick där de ledande personerna gör sig rika på de vanliga invånarnas bekostnad).
Rusi anser att samarbetet med Ryssland inte kan bygga på principen att vi delar en gemensam historia och en 1 340 kilometer lång gräns tillsammans.
– Vi behöver en ärlig och transparent debatt om demokratins tillstånd i Ryssland. Landets demokrati ska bedömas enligt samma måttstock som i Finland och EU, säger han.
”Påminner om 1930-talet”
Rusi jämför situationen med utgångsläget på 1930-talet då Finlands utrikespolitiska ledning ansåg att det var viktigt att samarbeta med Nazityskland. Det retoriska Hitlerkortet hänger i luften, men han preciserar sig.
– Det här betyder inte att jag jämför Putin med Hitler. Förstås inte. Jag vill bara säga att den politiska situationen och atmosfären påminner oss om 1930-talet.
Det kalla krigets spöke spelar därtill fortfarande spratt med den utrikespolitiska ledningen i Finland, anser Rusi.
– Vi har ingen pakt om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd med vårt östra grannland längre. Det gagnar inte Finland att vi stryker Ryssland medhårs.
Går åt Aho och Lipponen
Rusi är förgrymmad över de tidigare statsministrarna Paavo Lipponens och Esko Ahos ekonomiska uppdrag för de ryska bolagen Gazprom och Sberbank. Gazprom figurerar på USA:s listor på sanktionerade ryska bolag och Sberbank finns på EU:s sanktionsförteckning. Till exempel internationella finansinstitut har inget samröre med vare sig Sberbank eller Gazprom.
– Professor Karen Dawisha har kallat Lipponens och Ahos agerande för korruption. De får betalt för att förse Ryssland med värdefull information om västvärlden samtidigt som de polerar den ryska fasaden och förskönar bilden av Putins kleptokrati. Hur anser du att Aho och Lipponen försvarar Putinregimen? – Ifall vi tar Esko Aho som exempel så ger han intervjuer till Russia Today som är Kremls förlängda propagandistiska arm och språkrör. Ahos uppgift blir då att ge ett sken av att Ryssland har normala relationer till västvärlden, trots alla sanktioner. Hur har Finland förlorat på det här utrikespolitiskt? – Vi har klarat oss förhållandevis bra i EU, men i övrigt har Finland stött på problem. Många välunderrättade källor i diplomatin har sagt till mig att Finland inte fick en plats i FN:s säkerhetsråd 2012 då det saknades ett tillräckligt brett förtroende för Finlands utrikespolitik. Det kan finnas andra orsaker, men den okritis- ka hanteringen av situationen i Ryssland torde ha varit en av de bakomliggande orsakerna.
Enligt Rusi skadar den utrikespolitiska undfallenheten Finlands anseende i många sammanhang. Motståndet mot Nordstreams gasledning genom Östersjön är kompakt i de baltiska länderna, främst av säkerhetspolitiska skäl. I Finland har Paavo Lipponens konsultjobb för Gazprom burit frukt och den ryska gasexporten väcker ingen kritikstorm, uppger Rusi. Den här konstellationen väcker ont blod i Baltikum, anser han.
– Lipponen har sagt att han bygger broar mellan EU och Ryssland. Det är hans eget försök att legitimera sina konsultuppdrag. EU har inte bett honom agera i frågan. Han jobbar i huvudsak för ryska intressen och sin egen ekonomiska vinning. Det är ju välbetalda uppdrag. Varför tror du att det är så tyst om den här problematiken i Finland? – Finland har fortfarande inte gjort upp med sitt förflutna under kalla kriget. Vi skulle behöva en officiell utredning som klarlägger vem som gick Sovjetunionens och östblockets ärenden under den tid då Kreml hade ett starkt inflytande i den finska inrikespolitiken.
Finland har fortfarande inte gjort upp med sitt förflutna under kalla kriget. Alpo Rusi Pensionerad yrkesdiplomat, professor
SPT/MIKAEL SJöVALL