Viltrika Donaudeltat är Europas Amazonas
Deltat där majestätiska Donau mynnar ut i Svarta Havet har kallats för Europas Amazonas. TEXT & FOTO: PER ERIK TELL
Donaudeltat bildar gräns mellan Rumänien och Ukraina och är Europas största vattenrike. Det unika är att vildmarken fortfarande breder ut sig. Varje år växer deltat ett trettiotal meter ut i Svarta Havet på grund av slam och sand som floden för med sig. Allt fler arter av vilda djur etablerar sig.
Hela området är på cirka 3 500 kvadratkilometer. Här finns drygt 300 fågelarter och massor av olika sorters fisk. Varg, vildsvin, vattenbuffel och sjakal är på väg att etableras på nytt i detta enorma biosfärområde.
Den öppna hamnen i Tulcea i Rumänien betraktas som porten till deltat. Det är en stad på över 70 000 invånare och turismen är en stor inkomstkälla. Hotell och restauranger kantar floden och längs den långsträckta kajen ligger turbåtarna sida vid sida. Allt som flyter kan hyras för en tur i de många vattenvägarna ut mot Svarta Havet.
– Jag skulle tro att det finns omkring 300 båtar som erbjuder turer i deltat, säger unga Bianca, som styr ut den lilla motorbåten vi hyrt.
Vi betalar ungefär 90 euro för två personer under knappt tre timmar. Då är det bara vi, Bianca, som är både guide och förare och ytterligare en förare, i en liten motorbåt med stark motor. Vi kan välja precis vad vi vill se.
Vid Tulcea börjar deltat. Här delar den breda och nästan 3 000 kilometer långa Donau, med sitt ursprung i tyska Schwarzwald, upp sig i tre större flodarmar vilka i sin tur har ytterligare kanaler och biflöden, innan alltihop stilla flyter ut i Svarta Havet.
Många kanaler och utdikningar skedde på order av den rumänske diktatorn Nicolae Ceausescu. Det i kombination med ohejdad avverk ning och vassklippning, av många betraktat som ekologisk vandalisering, höll på att förstöra deltat och dess liv.
Hotellbåtar
I de smala kanalerna och vattenflödena möter vi oupphörligen andra båtar. Från små, lika vår, till stora flodångare som sakta tuffar fram med turister och servering ombord. Det finns till och med hotellbåtar i hjulångarklass där man kan övernatta på båten.
Växtligheten böjer sig ibland över vattenvägen och bildar tak över vårt huvud, för att plötsligt öppnas till savannliknande grässlätter. Trädrötter hänger ned i floden likt mangroveträsk och bildar utmärkta skydd för småfisk, ödlor och grodor. Vi förvånas över att det trots allt är så mycket folk längs de sandiga sluttningarna ned mot vattnet. De fiskar och campar. På flera ställen har bilar körts ned på brinken och vi undrar hur de kommit dit. Det är praktiskt taget väglöst land.
Fisket regleras av de rumänska