Planerade dåd under Ruisrock
Den åtalade efter knivattacken i Åbo planerade ett dåd redan under den stora rockfestivalen Ruisrock. Under tisdagens rättegång kom det fram att handskrivna anteckningar hittats i hans cell så sent som i mars. Enligt dem ville han ha en islamisk stat i Fi
Redan under festivalen Ruisrock planerade Abderrahman Bouanane gärningar som de han som han sedan utförde en dryg månad senare vid Salutorget i Åbo.
Sitt första offer valde han medvetet – för att hon tillhörde Jehovas vittnen.
Efter en paus på några veckor hördes Abderrahman Bouanane i går i rätten i Åbo. Han står åtalad för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte.
I mitten av april vägrade han sätta sig, fördes ut ur salen och har därefter inte varit på plats – efter att ha styrkt frånvaron med läkarintyg.
I går satt han däremot stilla, lyssnade på frågorna han fick och svarade. Resonemangen var där-emot inte alltid alldeles enkla att hänga med i, ens för åklagarna Hannu Koistinen eller Sampsa Takala.
Flera gånger säger Bouanane i alla fall att han valt ut det första offret på Salutorget i Åbo medvetet. – Hon var Jehovas vittne. – De var mer ansvariga än normala människor.
Det här, enligt Bouanane, för att (kristna) Jehovas vittnen enligt honom skulle sprida ”otrognas” material.
Upprepade gånger tillfrågas han om varför största delen av offren, åtta, var kvinnor, men något tydligt besked kommer inte. ”Ni dödar kvinnor i den Islamiska staten” är ett svar.
Efterlyste hade inflytande
Planer på ett dåd hade Bouanane redan en dryg månad före attacken i augusti: under rockfestivalen Ruisrock på Runsala i Åbo.
Det kommer fram som ny information när åklagaren frågar honom under hur lång tid han ”försökt göra dessa gärningar”:
– Första gången på Ruisrock, säger han via tolk.
Oklart förblir ändå om han hade tänkt utföra dådet på själva festivalen.
Sedan hade han dragit sig ur religionen, som han säger, men återvänt igen efter några dagar – en rörelse som skett flera gånger.
Tidigare har det kommit fram att han radikaliserats i början av fjolåret, men i rätten säger han att intresset funnits redan när han bodde i Marocko. Takten accelererade ändå veckorna före knivattacken.
I slutet av juli laddade han ner Telgram i sin telefon, en krypterad chattjänst. Via den hade han intensiv kontakt med en person som åklagaren antar är en uzbekiska man som är internationellt efterlyst. Det har tidigare kommit fram att han hjälpt Bouanane att komma åt IS-propaganda och uppmuntrade honom att utföra dådet i just Finland.
En konversation börjar vardagligt med ett hej men går fort över till religiöst innehåll och IS-propaganda, och länkar vidare. Det sker på den uzbekiska mannens initiativ.
Senare skickar Bouanane själv IS-material till mannen, vilket enligt åklagaren visar på hans radikalisering. I en konversation jublar han över bland annat över knivattack i Hamburg i slutet av juli.
I telefonen har polisen också hittat över 600 bilder på IS-relaterat material och avrättningar och en stor mängd videofilmer. Dagen före dådet ska han ha tittat på en film om terrordådet i Barcelona.
I rätten säger den åtalade att han tänkt utföra ett dåd tidigare, men inte vågat. Fredagen den 18 augusti hade han ändå bestämt sig för att inte backa.
I den åtalades cell hittades så sent som i mars i år handskrivna anteckningar. På arabiska står det bland annat ”jag vill göra en islamisk stat av Finland” och ”vi tycker inte om demokrati”.
I rätten säger Bouanane att han vill att inte bara Finland utan hela världen ska bli en islamisk stat.
Koistinen och Takala uppehåller sig en hel del kring den åtalades motiv och syfte. För åklagarna gäller det att bevisa att ”gärningen är ägnad att allvarligt skada en stat eller en internationell organisation” och att avsikten varit att ”injaga allvarlig fruktan hos en befolkning”.
– Jo, uttryckligen så och det att Finland inte är oskyldigt i den här saken, svarar Bouanane efter en lång stunds tystnad på frågan om hans avsikt varit att attackera den finska staten. Var ditt syfte att visa det finska folket att det kan gå illa också för dem? – Ja.
På frågor om vad det enligt honom innebär att vara IS-krigare, som han sagt att han ser sig som, eller vad jihad innebär för honom, kan han ändå inte ge särskilt uttömmande svar.
Ångrar sig inte
En betydande del av rättegångsdagen handlar om just hur lagen ska tolkas och definitioner av ordet stat. Försvaret hänvisar till ett längre utlåtande av folkrättsprofessor Martin Scheinin.
Enligt Scheinin har det skett en översättningsmiss när ett EU-rambeslut om har applicerats på den finska lagstiftningen. Det gör att ett terrorbrott enligt strafflagen måste skada en stat, vilket enligt hans tolkning är myndighetsmaskineriet, och inte det vidare ”land”. Därför är hans slutsats att gärningen i Åbo inte ska ses som ett brott i terroristiskt syfte. Åklagaren delar inte den åsikten. Juristen Ari Huhtamäki som biträder tre målsäganden frågar i slutet av dagen Abderrahman Bouanane om han ångrar sig.
– Jag ångrar mig inte. Irriterar det dig att IS inte har tagit på sig dådet, och inte kommenterat det? – Nej.