Hufvudstadsbladet

Historia som inte raderas

- LINUS NYMAN Bloggar på okrypterat.blogg.hbl.fi

Jag är trött på att skriva om Facebook. Egentligen ville jag skriva om hur långt det är till rymden. (Spoiler alert: inte alls långt!)

Men rymden får vänta. För Facebook har märkt, efter Cambridge Analytica och annat fanskap, att användare faktiskt bryr sig om sekretess och datasamlin­g. Eller tja – de har väl alltid vetat att vi bryr oss. Det är antagligen därför de inte berättar klart och tydligt precis vad de samlar, precis hur de samlar det, och precis med vem de delar med sig av det. I stället, allt eftersom insikter om de här frågorna når dagsljuset, ber de gång på gång om ursäkt för att de gör som de gör. Och så lovar de att bättra sig.

Nu har vi fått en insikt i vad sådana ”bättringar” betyder i praktiken: de kommer att ge användare möjlighete­n att låtsas att de raderat sin Facebook historik.

Medan de flesta av oss var i full gång med att fira valborg kom Facebook ut med lite nyheter. De skriver att de håller på att utveckla något de kallar ”Clear History”.

Clear History ska ge användare mera insikt i hur Facebook får data om oss. (Visste du att om du är inloggad i Facebook och besöker en sida som har en Facebook ”like” knapp, så får Facebook veta att du besökt den sidan?)

Clear History ska också ge användare möjlighete­n att radera sådan informatio­n. Eller, som sagt, låtsas att de gjort det. De kommer alltså att hålla kvar precis hela din Facebook-historik, men frånkoppla en del av din personliga informatio­n från den. Hur mycket? Vem vet.

Facebook själv, i exemplet citerat ovan, säger att de håller kvar informatio­n om ålder och kön. Det är antagligen långt ifrån en komplett lista. Desto klarare segment de kan erbjuda sina kunder (de som vill köpa reklamplat­ser) desto mera pengar kan de tjäna.

Det här med att anonymiser­a data är ett krångligt område. Och inte alls så lätt som man skulle tro. Redan år 2000 visade Latanya Sweeney (då it-studerande, numera professor vid Harvard) att det var möjligt att identifier­a 87 procent av alla amerikaner utifrån tre datapunkte­r: postnummer, födelsedat­um och kön.

Om och när Clear History blir tillgängli­g så ta utan vidare den i bruk. Men var medveten om att den inte gör det den verkar säga sig göra. Och att anonymiser­ad data inte alls är så anonymiser­ad som man skulle tro.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland