Rätt metod vid skogsavverkning
Välplanerat är hälften vunnet, sägs det, och det verkar vara ett speciellt relevant valspråk inom skogsavverkningen. Stora Enso har introducerat en drivningsmetod som ger både bättre lönsamhet och mindre miljöbelastning.
Vägnätet av små vägar är ett gissel för skogsägarna som har svårt att få sitt virke ur skogen på gropiga, tjälskadade vägar. Genom att planera avverkningen på ett nytt sätt och systematiskt hitta de bästa stråken för att transportera virket kan man minska miljöbelastningen samtidigt som lönsamheten blir bättre. Med en ny metod kan man avverka också när tjälen gått ur jorden.
Det nya förfaringssättet går under benämningen Rätt metod, och Stora Ensos skogsexpert Staffan Henriksson hör till dem som försöker lansera metoden även i Finland, och framför allt i hans egna hembygder i Östnyland.
– I ett nötskal handlar vår metod om att först grundligt studera terrängen och marken för att hitta den mest hållbara platsen för avverkningens basstråk, säger Staffan Henriksson.
Ofta placerar man basstråket i lite högre områden med bättre bärighet. Efter att man planerat in platsen för basstråket delar man in resten av avverkningsområdet i mindre delar utifrån hur man bäst når dem från basstråket. Basstråket ska knyta ihop de mindre stråken som inte behöver vara lika hållbara. Viktigt är också att man grundligt risar de stråk som kommer att ha den största belastningen.
För att illustrera vad han egentligen menar med ett basstråk skickar Staffan Henriksson upp en drönare utrustad med kamera. Den sänder en video till hans pekplatta i realtid. Vi befinner oss på ett avverkningsområde några kilometer norr om Pernå kyrkby, och efter en kort stund är kameran över hundra meter upp i luften.
På luftbilden intill är basstråket färgat i mörkblått, medan sido- eller backstråken är markerade med ljusblått. På några stråk kan man fortfarande se klara markskador från en tidigare avverkning.
Planera först
Rätt metod utgår alltså alltid från en grundlig planering. För att hitta det bästa stället för ett basstråk undersöker man var marken dels är tillräckligt hög, dels tillräckligt torr för att klara av tyngden från en fullastad skotare (=skogsmaskin med vilken man transporterar bort det kapade virket. red anm.) som blir tvungen att åka fram och tillbaka flera gånger längs med stråket. Bäst ser man terrängen på plats, men man kan också studera områdets fuktighetsindex och kartor som visar höjder och sänkor i marken.
– När man väl har identifierat den mest hållbara marken för basstråket, hugger man bort träd som är i vägen, och börjar risa vägen för att stödja marken under stråket, berättar Henriksson.
Våren uppfattas ofta som den sämsta tiden för avverkningar. Då har tjälen gått ur jorden, snön smultit och jorden är ovanligt fuktig. Men å andra sidan är det en bra tidpunkt för planering och utforskande av terrängen, eftersom man då snabbt ser var marken är mest utsatt. Rätt metod kan användas både vid gallring och slutavverkning.
Staffan Henriksson och avverkningsentreprenören Ari Appelgren visar oss runt på området för att åskådliggöra hur man kan handskas med känsliga markytor. På hyggen där man använt sig av konventionella metoder ser man ofta tydliga körskador. Det kan vara fråga om djupa vattenfyllda hjulspår som har uppstått på ställen där marken inte hållit för den fullastade skotarens tyngd.
Skotaren tung, skördaren lättare
Med den nya metoden undviker man att den tunga skotaren ständigt åker längs med samma slingor som den lättare skördaren. Skördaren, som alltså fäller träden och kvistar och kapar dem med sitt fällhuvud, ska jobba för att skotaren så lite som möjligt belastar den mest sårbara marken. Det kan skördaren göra till exempel genom att placera stockarna så att skotaren lätt når dem från de mer hållbara stråken, och dessutom kan skördaren lämna extra högar med ris där det kan behövas för att skydda marken.
– Skördaren ska alltså inte bara avverka maximalt mycket skog utan i stället försöka maximera produktiviteten i hela kedjan, sammanfattar Staffan Henriksson.
På skogsföretaget Greenway Logging har entreprenör Ari Appelgren specialiserat sig på maskinell skogsavverkning i framför allt Östnyland och Kymmenedalen. Greenway Logging består av några lokala avverkningsentreprenörer som hanterar själva avverkningsmaskinerna, det vill säga skördarna och skotarna.
– Även ur förarnas synvinkel är det här ju en bra metod, säger Ari Appelgren. Framför allt skotaren kan bättre än tidigare hålla sig till ett stabilare och tryggare underlag, och när skotaren kan transportera stockarna mer effektivt ökar också produktiviteten.
Rätt metod är ursprungligen utvecklad i Sverige där man länge ställt allt högre krav på skogsbranschen både när det gäller högre lönsamhet och färre miljöskador. Men samtidigt visste man att tekniskt bättre skogsmaskiner inte längre är lösningen, eftersom maskinerna de senaste åren redan har blivit mycket effektivare. På maskinsidan fanns alltså väldigt lite att vinna.
I stället krävdes bättre planering och en helt ny syn på avverkningen.
Även bra för förarna
När metoden ursprungligen utvecklades i Sverige blev det skogsentreprenörernas uppgift att sätta sig ner med andra experter och fundera vad man egentligen kunde förbättra i själva planeringen och rutinerna. Resultatet har sedan småningom förädlats till den metod som Stora Enso försöker lansera också i Finland. Men i Finland försöker man
i ännu högre grad använda morot i stället för piska. Förhoppningen är att skogsföretagarna själva ska inse nyttan med Rätt metod och frivilligt tillämpa den enligt egna förutsättningar och eget förnuft.
På hygget vi besöker invid Lovisavägen i Pernå fungerar det östnyländska skogsföretaget Harry Enberg som underleverantör för Greenway Logging. I skördarens förarhytt sitter Daniel Stolt och håller i spakarna.
– Jag gillar den nya metoden, säger Stolt. Arbetet blir mer förutsägbart och meningsfullt när man planerar grundligt tillsammans.
På ett högre ekonomiskt plan ser Stora Ensos skogsexpert Staffan Henriksson ytterligare en viktig fördel med den nya metoden, nämligen att avverkningsperioderna förlängs.
– Helst ska vi ju kunna avverka även när tjälen gått ur jorden och marken är bar, utan att åstadkomma körskador. Det kan vi göra med den här metoden. Mera information om Rätt metod finns bland annat på webbplatsen https:// storaensoskog.se/rattmetod/