”EU borde diskuteras tidigare i grundskolan.”
Det anser gymnasisterna Saga Juonala, Ella Antinkari och Laura Kauhanen som tillsammans med sin lärare Saara Ikonen bekantade sig med Europadagens program på Narinken. Ikonen anser att det är sent att lära sig om EU i gymnasiet, och hoppas det i fortsättn
Trump meddelade också att USA inför ekonomiska sanktioner både mot Iran och mot företag i andra länder som handlar med landet. Avtalet, som slöts mellan Iran, USA, Ryssland, Kina, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och EU, har inte varit perfekt, det har inte begränsat Irans stora arsenal av missiler och inte heller förhindrat landet att vara en aktiv part i de regionala konflikterna. Men samstämmiga internationella bedömare, bland dem FN:s atomenergiorgan IAEA och de övriga länderna som har undertecknat avtalet, anser att avtalet har fyllt sitt syfte.
Irans kärnvapenprogram har fördröjts med 10 till 15 år. När avtalet ingicks år 2015 ansåg vissa bedömare att Iran redan stod på tröskeln till att ha ett färdigt utvecklat kärnvapen.
Avtalet eliminerar inte landets möjligheter att bli en kärnvapenmakt någon gång i framtiden, men det flyttade fram tidpunkten betydligt.
Som motprestation slopades de ekonomiska sanktionerna, Iran fick tillgång till medel som hade frysts i internationella finansinrättningar och fick också börja exportera olja igen.
Redan år 2003 avslöjade IAEA att Iran i hemlighet hade experimenterat med att anrika uran. Men det dröjde ända till 2015 innan avtalet som reglerar kärnenergiprogrammet var på plats. Det var en av Barack Obamas största diplomatiska framgångar.
På fullt allvar sägs det att det här var en av de viktigaste orsakerna till att Donald Trump nu vill skrota det, i likhet med andra projekt som genomfördes under Obamas tid, som klimatavtalet i Paris, hälsovårdsprogrammet Obamacare och olika frihandelsavtal.
Det verkar närmast otroligt att en viktig drivfjäder för USA:s president är att upphäva sådant som hans föregångare har genomfört, men det finns en logik bakom det. Trump uppfyller sina vallöften.
Det är också i linje med hans politik att sätta USA först. I Trumps omvärldsanalys har USA genomgående blivit förfördelat i internationella avtal och överenskommelser. Det vill han rätta till, och det spelar ingen roll att han vän der ryggen åt landets gamla allierade. Om sanktionerna som USA hotar med blir verklighet försämras relationerna bland annat med EU ytterligare.
Trumps och hans anhängares USA är sig själv nog, men ”USA först” håller på att bli ”USA allena”.
Att upphäva en överenskommelse som förhindrar spridningen av kärnvapen gör världen farligare. Åtgärden, som försämrar USA:s trovärdighet som avtalspart, kommer dessutom veckorna innan Trump planerar att träffa Kim JongUn för att förmå Nordkorea att avstå från sina kärnvapen. Förhandlingarna blir knappast lättare av det här.
Iran har hittills reagerat återhållsamt, och försäkrat att landet vill upprätthålla avtalet tillsammans med dem som fortfarande står bakom det. De övriga undertecknarna har också sagt att de håller fast vid avtalet.
Men kriget i Syrien har gjort situationen i Mellanöstern betydligt instabilare än den var när förhandlingarna om kärnenergiavtalet fördes. Irans relativt moderate president Hassan Rohani drev igenom avtalet trots de mera hårdföra krafternas motstånd. Nu är Rohanis ställning försvagad. Parlamentets mäktige talman Ali Larijani har redan sagt att Iran inte har några skyldigheter att fullfölja sina åtaganden efter att USA har lämnat avtalet.
Om Iran verkligen återupptar kärnvapenprogrammet sänks tröskeln för ett preventivt anfall mot kärnanläggningarna. President Trumps säkerhetspolitiske rådgivare John Bolton har hela tiden förespråkat ett militäringripande mot Iran.
Situationen påminner oroväckande mycket om uppladdningen inför anfallet mot Irak. Bolton var en av arkitekterna bakom anfallet.