Seg kamp väntar om EU-budget

Hur EU ska få ihop sina pengar och hur de ska delas ut råder det olika åsikter om redan mellan partierna i Finland. – Det beskriver vad läget kommer att vara när medlemsländerna ska förhandla, säger Europaminister Sampo Terho (Blå), som förutser utdragna

En skiljelinje handlar om hur EU ska samla ihop sina pengar – med egna skatteintäkter eller inte. En annan handlar om huruvida EU över huvud taget ska få kosta mer. Centern försvarade landsbygdsstöden och oroade sig för nedskärningen. Och så utmanade Sannfinländarna också förslaget om att EU ska få stoppa utbetalningar till länder som inte följer till exempel principen om rättsstaten.

Statsminister Juha Sipilä (C) sade att Finland anser att nivån på budgeten är för hög, men att det finns en beredskap att betala mer än tidigare ifall det innebär att pengarna går till sådant som ger ett mervärde för unionen och Finland. Sipilä räknade upp forskning och innovation, försvarssamarbete och gemensam migrationspolitik som sådana frågor.

Kommissionen lade förra veckan fram sitt förslag till flerårig budgetram för åren 2021–2027.

I kommissionens förslag skulle nettobidraget till EU stiga från 1 procent till 1,11 procent av bruttonationalinkomsten. Juha Sipilä påpekade att den skulle stiga i vilket fall som helst då ekonomin växer.

– Det är sannolikt att summan växer, eftersom vår bruttonationalinkomst – till all lycka – växer, säger Sipilä.

Sannfinländarnas Jani Mäkelä angrep regeringens linje.

– Det är inte Finlands uppgift att fundera på hur EU klarar sig i framtiden. Finland ska betala så lite som möjligt och få tillbaka så mycket som möjligt, säger Mäkelä, som får mothugg av flera andra partier.

– Folk tycks önska sig av EU detsamma som de önskar av en fickplunta eller handväska – att den ska vara sirlig utanpå och outtömlig till sitt innehåll. Det är inte möjligt, säger Olavi Ala-Nissilä (C).

Kommissionens förslag att binda EU-stöd till att följa grundrättigheter och principer om rättsstaten, vilket Finland också drivit, fick flera tack.

– Vi stöder att budgeten knyts till rättsstatsprincipen, säger Tytti Tuppurainen (SDP).

– EU ska inte vara någon bankautomat där man tar ut pengar utan att bry sig om värderingar och grundrättigheter, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Sannfinländarna oroade sig för att det uppstår en politisk dimension. Laura Huhtasaari (Sannf) sade att ”det är naivt att tro att det inte blir politisk slagsida” när det gäller vilka länder sanktionerna riktas mot.

SDP och Vänsterförbundet anser, till skillnad från regeringen, att EU borde kunna samla in egna skatter. SDP framhåller att det skulle kunna harmonisera företagsbeskattningen, och Vänsterförbundet lyfter fram skatt på finanstransaktioner.

– EU ska angripa de verkliga problemen, som samhällsklyftor, fattigdom och marginalisering bland unga. Sådana problem som överskrider gränserna ska också angripas med lösningar som är gränsöverskridande. En sådan är skatt på finanstransaktioner, säger Paavo Arhinmäki (VF).

Juha Sipilä svarar att regeringen förhåller sig mycket försiktigt till allt som innebär beskattningsrätt på EU-nivå.

– Vad gäller transaktionsskatten så är problemet att den då skulle gälla unionens territorium. Med Storbritannien på väg ut ur EU skulle företagen kunna flytta ut efter, säger Sipilä.