Bitterhet och oro över invandring hör ihop
Bittra människor är mer oroade över invandring än genomsnittsbefolkningen, visar en undersökning från det tyska forskningsinstitutet Ifo. – Personer som är bittra har en större benägenhet att söka sig till extremrörelser, säger professor Panu Poutvaara, m
Bittra människor tenderar vara mer oroade över invandringen än genomsnittsbefolkningen. Det visar en färsk rapport från tyska Ifo-insitiutet.
– Bitterhet ökar folks dragning till extremrörelser, säger forskaren Panu Poutvaara, som är medförfattare till rapporten.
Rapporten beskriver bitterhet som en känsla av att inte ha uppnått saker som man anser vara förtjänt av.
Tidigare forskning kring attityder till invandring visar bland annat att personer med högre utbildning i regel förhåller sig positivare till invandring än lägre utbildade. Finländaren Panu Poutvaara, som är professor i ekonomi vid universitetet i München, har tillsammans med sin kollega Max Steinhardt från Helmut Schmidt-universitetet i Hamburg, undersökt hur graden av bitterhet hos en människa korrelerar med hennes attityd till invandring.
– Det finns ett klart samband mellan bitterhet i livet och oro över invandring, säger Poutvaara.
I rapporten beskrivs bitterhet som en blandning av ilska och känsla av hopplöshet, en upplevelse av att inte ha uppnått saker i livet som man, i jämförelse med andra människor, anser sig vara förtjänt av. Arbetslöshet och förlorad framtidstro, sjukdom, skilsmässa och förlust av en närstående är exempel på faktorer som kan öka risken för bitterhet.
Enligt Poutvaara kunde man spontant tänka sig att en negativ inställning till invandring bottnar i en rädsla för att invandrare ska ta ens jobb, men undersökningen visar att sambandet mellan bitterhet och oro över invandring är detsamma oavsett hur trygg anställning en person har. Forskarna jämförde vanliga anställda, tjänstemän med livstidsanställning, pensionärer och andra personer som står utanför arbetsmarknaden. Någon större skillnad fanns inte mellan grupperna.
– Det är sannolikt att konkurrensen om jobben spelar in, men det är bara en delförklaring, säger Poutvaara.
Bittra dras till extremhögern
När det gäller människors politiska preferenser fann forskarna ett klart samband mellan bitterhet och högerextrema sympatier. Däremot kunde de inte iaktta några skillnader i graden av bitterhet hos anhängarna av traditionella partier, oavsett var på höger-vänster-skalan de befinner sig. I ett mellanläge finns personer utan partipolitiska sympatier; de är bittrare än anhängare av de traditionella partierna men inte lika bittra som extremhögerns sympatisörer.
Studien baserar sig på en tysk panelundersökning där graden av bitterhet har mätts genom att de svarande ombetts ange till exempel i vilken utsträckning de instämmer i påståendet att de inte nått en position i livet som de anser sig ha förtjänat. I samma undersökning har de tillfrågats i vilken utsträckning de är oroad över invandringen.
– Undersökningen visar att korrelationen är stark. Ju bittrare en person är desto större är sannolikheten för att han eller hon oroar sig över invandringen.
Generella slutsatser
Trots att undersökningen gjorts i Tyskland säger Poutvaara att motsvarande samband mellan bitterhet och oro över invandring med mycket stor sannolikhet gäller också i andra länder, till exempel Finland.
– Det här är spekulationer, eftersom jag inte har några data, men om motsvarande frågor ställdes i Finland tror jag att det är sannolikt att det bland Sannfinländarnas anhängare skulle finnas en större grupp personer än genomsnittet som upplever att de missgynnats i livet och som är mer oroade över invandringen. Med det hävdar jag inte att alla, eller ens majoriteten av partiets väljare nödvändigtvis är bittra. Men jag antar att andelen är större än bland de traditionella partiernas anhängare.
När det gäller Soldiers of Odin, medborgargardet som grundades efter flyktingvågen hösten 2015, är sambandet mellan bitterhet och negativ attityd till invandrare sannolikt ännu tydligare, säger Poutvaara.
– Jag betraktar det som sannolikt att det finns en stark bitterhet bland rörelsens medlemmar och att bitterheten varit en central orsak till att de anslutit sig, säger Poutvaara.
Samtidigt understryker han att all kritik mot invandring ingalunda beror på bitterhet – det kan finnas goda skäl att kritiskt diskutera invandrarfrågan, menar han.
– Det tyska materialet visar att det finns personer som inte är bittra och ändå oroade över invandringen. Omvänt finns det mycket bittra personer som inte oroar sig över invandringen. Men överlag är korrelationen mellan bitterhet och oro över invandring klart positiv. Finns det någonting som till exempel politikerna kan lära sig av er rapport? – För samhället överlag är bitterhet en tärande och destruktiv kraft. Psykologisk forskning visar att arbetslöshet föder bitterhet, och därför kan man säga att bitterhet är en betydande social kostnad för arbetslöshet, vid sidan av övriga kostnader. Oberoende av invandrarfrågan skulle det vara viktigt att undvika en situation där en stor del av befolkningen är bitter, både för deras egen skull och för samhället i stort. Personer som blivit bittra har en större benägenhet att söka sig till extremrörelser.
Enligt Poutvaara är 1930-talet ett varnande exempel. När nazisterna kom till makten i Tyskland rådde massarbetslöshet och hyperinflation som åt upp medelklassens besparingar.
– Den bitterhet det här gav upphov till skapade potential för rekrytering till extremrörelser.
För samhället överlag är bitterhet en tärande och destruktiv kraft. Psykologisk forskning visar att arbetslöshet föder bitterhet.
Panu Poutvaara, Professor