Tillbaka till framtiden
Rapportsäsongen för de större bolagen avslutades under veckan med kvartalsresultaten från Sampo (i allt väsentligt som väntat) och Nokian Renkaat (sämre än analytikernas förväntningar, men med bibehållna utsikter för helåret). Det innebär att marknadens fokus kommer att återgå till framtiden – vad kan makroekonomiska data berätta för oss om bolagens intjäning de kommande kvartalen?
Ett av de stora debattämnena under senare tid har varit om den europeiska konjunkturen har kulminerat eller inte – om så vore fallet skulle det förstås potentiellt kunna få stora konsekvenser för finansmarknaderna både i Norden och övriga världen. Det som fått investerare att ifrågasätta konjunkturstyrkan är en avmattning för så kallade inköpschefsindex – månatliga undersökningar av efterfrågeläget hos ett stort antal företag i världens större ekonomier.
Indexet är konstruerat så att det mäter förändringen mot föregående månad – om läget är oförändrat hos samtliga som ingår i undersökningen får man indexvärdet 50. Om fler ser en förbättring blir värdet högre och vice versa. Normalt varierar indexet mellan 45 och 55. För Eurozonen steg index dramatiskt under slutet av fjolåret och noterades i december till 62, vilket var det högsta värde som någonsin noterats. Kort och gott en extrem acceleration.
Indexvärdet har under inledningen av året fallit tillbaka till 55, vilket fortfarande tyder på en snabb expansion i industrin men i något lägre takt än under slutet av fjolåret. Vår tolkning av statistiken – som också verkar avspeglas i bolagens rapporter – är att vi ser en stabil förstärkning av efterfrågan, men utan några överdrifter. Statistiken anses se 3–5 månader framåt i tiden, vilket tyder på att även bolagens rapporter för andra kvartalet kommer att bli starka.
Till en stark efterfrågebild kommer – förhoppningsvis – en något svagare motvind från växelkursen. Dollarn har förstärkt under de senaste veckorna, och noteras nu cirka 4 procent högre än under första kvartalets genomsnitt. Det bör underlätta för exportindustrin i form av verkstads- och skogsbolag att möta och helst överträffa marknadens förväntningar.
Vi ser också att många bolag i sina rapporter pekar på att de försöker höja priserna mot slutkund, något som kan ge bra genomslag på vinstmarginalerna i kommande kvartal. Sammantaget tycker jag att det finns goda anledningar att tro på en fortsatt god vinstutveckling för finska (och nordiska) börsbolag under resten av 2018. Investerarna verkar vara inne på samma linje, och Helsingforsbörsen steg också ett par procent under veckan, med många konjunkturkänsliga bolag på vinnarlistan.
En faktor som går i motsatt riktning är råvarupriserna. Oljan noteras nu till 77 dollar per fat, den högsta nivån sedan hösten 2014 och cirka 15 procent högre än vid årsskiftet. Uppgången förklaras främst av en god efterfrågan, att OPEC lyckats hålla produktionen nere bättre än väntat samt att en ökad politisk osäkerhet i Mellanöstern drivet av USA:s nya riktning i utrikespolitiken. Om uppgången är uthållig eller inte är svårt att säga: mycket talar för att det finns gott om produktionskapacitet i världen, men än så länge verkar producenterna föredra prisökningar framför marknadsandelar. Vi får se om prisuppgången är bromsolja för ekonomierna eller smörjmedel för investeringarna!
”Sammantaget tycker jag att det finns goda anledningar att tro på en fortsatt god vinstutveckling för finska (och nordiska) börsbolag under resten av 2018.”
Lars Söderfjell
aktiechef, Ålandsbanken