”Missnöje kan bädda för vänsterstyre”
Förutsättningar för tydlig vänsterregering om SDP blir valsegrare, säger Åsa von Schoultz
De ideologiskt brokiga, otydliga regeringarnas tid kan vara förbi efter riksdagsvalet ifall största oppositionspartiet SDP vinner valet. Enligt det gamla ingrodda systemet skulle den nuvarande gallupledaren SDP efter valet regera tillsammans med antingen Samlingspartiet eller Cen- tern. Men om SDP blir störst kan man den här gången tänka sig att det finns utrymme för en tydlig vänsterorienterad regering med SDP, Vänsterförbundet, De gröna och möjligtvis något litet parti.
Visionen kastas fram av Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet. Hon ser att ett tydligt regimskifte från en borgerlig regering till vänsterstyre på sikt skulle kunna bana väg för en finländsk blockpolitik där väljarna har bättre möjlighet att välja vilket slags politik de ger sin röst till.
Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, tycker att det med ett år kvar till riksdagsvalet är läge att lyfta blicken och fundera på de stora trenderna beträffande finländsk regeringsbildning.
Sedan slutet av 1980-talet har Finland haft starka, långvariga majoritetsregeringar där två av de tre stora partierna omväxlande har utgjort stommen i regeringen.
– Modellen har fungerat väl eftersom den har inneburit en stabil utveckling. Men det har funnits en nackdel: kopplingen mellan vad väljarna efterfrågar och den politik vi har fått efter valet, har varit väldigt svag. Politikerna och partierna har dragit sig för att säga vad de har för planer eftersom de inte har velat utesluta presumtiva regeringspartner, säger von Schoultz.
Den finländska modellen med breda regeringskoalitioner som förhandlas fram först efter valet, har fungerat bra ur politikernas perspektiv, men mindre bra för väljarna som inte har kunnat påverka hur landet ska skötas.
Och just det här bristande sambandet mellan vad väljarna efterfrågar och hur politiken utformas är en förklaring till varför valdeltagandet i Finland är lägre än i de övriga nordiska länderna, menar von Schoultz.
Men nu kan det finnas förutsättningar för förändring. Dels ser vi hur mönstret med tre stora partier, Centern, Samlingspartiet och Socialdemokraterna håller på att luckras upp, dels har vi bevittnat Sannfinländarnas uppgång och fall och sett hur De gröna har vuxit till sig och enligt opinionsmätningarna ligger relativt nära Centern.
Missnöje kan ge vänsterstyre
– Det kan hända att det den här gången finns en möjlighet att ändra på det gamla ingrodda systemet kring regeringsbildningen. En bidragande faktor är att vi för stunden har en regering som har fört en tydlig borgerlig politik som det finns ett stort motstånd mot.
– I det läget kan det finnas möjligheter till ett regimskifte och en klart annorlunda regering. Politiken skulle komma tillbaka i politiken, säger von Schoultz.
Enligt det gamla ingrodda systemet skulle den nuvarande gallupledaren SDP efter valet regera tillsammans med antingen Samlingspartiet eller Centern, vilket återigen skulle ge en ideologiskt brokig och otydlig regering där partierna har svårt att samarbeta.
– Men om största oppositionspartiet Socialdemokraterna blir största parti i valet, vilket skulle kunna vara ganska naturligt eftersom det finns ett missnöje med den nuvarande regeringens politik, då kunde man tänka sig att det den här gången finns utrymme för en tydlig vänsterorienterad regering med SDP, Vänsterförbundet, De gröna och möjligtvis något litet parti, kastar von
Schoultz fram.
Ett regimskifte från en utpräglad borgerlig regering till en tydlig vänsterregering, kunde också innebära ett första steg mot en blockpolitik där partierna i förväg låter väljarna veta med vem man vill regera.
– För väljarna vore det viktigt att i förväg få veta vilka regeringskonstellationer som är möjliga och vad det skulle innebära för innehållet i politiken. Men jag tror inte vi är där än.
Om det efter nästa riksdagsval blir svårt att få ihop en stark majoritetsregering kan man också tänka sig andra alternativ, en regering med liten majoritet eller rentav en minoritetsregering.
Lite försmak på att tiden kan vara mogen för en minoritetsregering efter riksdagsvalet ser von Schoultz i statsminister Juha Sipiläs (C) försök att förhandla fram en uppgörelse med de mindre partierna för att rädda vård- och landskapsreformen.
– Han känner sig tvingad att förhandla med oppositionen. Det är ovanligt i Finland, men vanligt i många andra länder med mindre starka regeringar eller minoritetsregeringar. Kanske man nu upptäcker att det är en fungerande metod som kan användas också i senare sammanhang? Varför skulle man slopa de breda koalitionsregeringarna och gå mot ett system med blockpolitik? – Det allra viktigaste argumentet för ideologiskt sammanhållna regeringar, och möjligtvis långt i framtididen en praxis där partierna i förväg signalerar vad de vill ha för typ av regeringskonstellation, hänger ihop med den viktiga fråga som vi inte brukar tala om i finländsk politik: Vad är länken mellan det som väljarna efterfrågar och den politik man får efter valet?
Att man i förväg vet vilket slags politik man ger sin röst åt borde vara centralt i ett demokratiskt system, säger von Schoultz. Orsakerna till att Finland har tillämpat en annan praxis har med historien att göra och hänger ihop med att man har velat ha stabilitet och undvikit polarisering.
– Krasst sagt kan det formuleras som att du får välja person, men du får inte välja politik. Det här skiljer Finland från de andra nordiska länderna och från de flesta europeiska länder med stabila partisystem.
❞ Om största oppositionspartiet SDP blir största parti i valet, kunde man tänka sig att det den här gången finns utrymme för en tydlig vänsterorienterad regering.
Åsa von Schoultz Professor i allmän statslära