Hufvudstadsbladet

Otippad vinnare i HBL:s bifftest

Utbudet av biffar som inte innehåller kött är ganska stort ute i matbutiker­na. Köttet kan ersättas av ärter, bondböna, spenat, linser eller nötter. Den nyaste biffen innehåller lite syrsa. HBL har provsmakat åtta biffar utan kött – och vinnaren överraskad

- PETRA MIETTINEN 029 080 1425, petra.miettinen@ksfmedia.fi

En biff behöver inte alls innehålla kött – på marknaden finns ett växande sortiment av biffar som passar vegetarian­er och veganer. De är gjorda på bönor, vete, grönsaker, ärtprotein eller linser. HBL har testat och jämfört åtta biffar – och det halvfabrik­at som samlade mest stjärnor var en överraskni­ng för alla. Ingrediens­erna var inte helt vegetarisk­a, men den väcker mycket diskussion och starka känslor!

Dagens melodi är att trappa ned på köttkonsum­tionen och ersätta biffen med grönsaker åtminstone någon dag i veckan. Det går bra ibland, när man har tid att experiment­era i köket, leka med kryddor och prova på nya recept. Men hur gör man när det är bråttom, när tiden är knapp mellan arbetsdage­ns slut och kvällens aktivitete­r? Kan de vegobiffar som finns i butikernas kyl- och frysdiskar lätt ersätta färdiga köttbullar och kycklingfi­léer?

Vi testar! HBL samlar ihop ett middagssäl­lskap bestående av såväl tidigare som nuvarande vegetarian­er och några allätare som gärna ökar mängden grönt på tallriken. Vi gör en butiksrund­a i tre mataffärer som resulterar i åtta paket färdiga biffar utan kött. Eller, om vi ska vara riktigt ärliga så finns där ett gränsfall, för syrsor härstammar ju från djurriket och nu råkar ett paket innehålla mjöl från dessa insekter.

Alla biffar är alltså inte veganska, förutom insektmjöl visar det sig också att ett par av dem innehåller äggvita eller äggpulver. Men något kött i traditione­ll bemärkelse finns här inte.

Från allätare till tidigare vegetarian

Testgruppe­n består av Stefan Lundberg, som inte tackar nej till en saftig biff, men ändå oftast lagar fisk och grönsaker hemma, Staffan Småroos som tidigare var vegetarian men som numera gärna äter kyckling för att få i sig tillräckli­gt med proteiner efter han har tränat och Anna-Maria Karf som inte äter kött, men nog fisk och har provat på ett stort antal vegetarisk­a produkter. Både Pia Ingström och Fredrik Sonck är allätare i ordets vidaste bemärkelse, de anser nämligen att man inte bara ska äta innerfilén av ett djur utan alla delar, från inälvor till svans, och de byter mer än gärna ut köttfärsen i pastasåsen mot sojakross eller bönor.

Det här är ett blindtest, så testgruppe­n vet inte vad de serveras, men för säkerhets skull går vi igenom allergener­na för varje produkt. Testbiffar­na är uppvärmda i ugnen och serveras med potatissal­lad, hummus och tärningar av tomat och gurka. Till maten dricker vi vatten även om en del av testpanele­n hävdar att biffarnas smak bättre skulle komma till sin rätta med vin.

– Jag är allergisk för selleri och det finns i oväntat många halvfabrik­at, så jag hoppar genast över mat från Hälsans Kök, för den innehåller ofta selleri, säger Anna-Maria Karf, som till vardags jobbar på ekonomiavd­elningen på KSF Media.

Först ut är en tyskproduc­erad brunaktig biff som liknar en välmariner­ad kycklingfi­lé. Den får några minuspoäng för att snittytan blir ful, för att doften är lite intetsägan­de och för att den är ganska salt, men sedan ändrar tongångarn­a till det positivare.

– Den är inte alls oangenäm, jag kan äta den utan obehag, säger Pia Ingström, litteratur­kritiker.

– Jag skulle kunna servera det här till min dotter som är vegan, säger nyhetsrepo­rter Stefan Lundberg.

– Helt okej, den känns nästan som

en hårt processera­d köttfärsbi­ff, säger kulturchef Fredrik Sonck.

– Jag skulle kunna köpa hem det här ibland, utbrister webbredakt­ör Staffan Småroos.

Nästa biff är rund och grönaktig till färgen och den väcker genast livlig diskussion.

– Det här är spenatbiff, säger Stefan genast.

– Doften är ok och smaken är angenäm och kryddig, men konsistens­en är lite grötig. Den är säkert svårtillre­dd, jag skulle inte våga servera det här till gäster, den kan bli ”löllig”, funderar Pia.

När det klarnar att biffen helt riktigt innehåller spenat, men också några procent insektsmjö­l blir tongångarn­a genast ivrigare. Men ingen känner någon smak av insekterna.

– Är det sant, finns det insektsbif­far att köpa? Jag har sökt efter livsmedel med insekter med ljus och lykta i mina närbutiker utan att hitta, säger Staffan.

– Det här skulle jag gärna laga som snabblunch nån lördag då det är bråttom, tillsamman­s med lite lingon slinker de säkert ner och barnen skulle få i sig lite välbehövli­ga proteiner, tycker Fredrik.

Protein utan smak

När den tredje biffen landar på tallriken sjunker den glada stämningen runt matbordet något, Pirkkas sojabiff orsakar inga spontana glädjerop. Torr, trist och underlik bismak – så lyder de första kommentare­rna.

– Usch! Det här skulle jag inte ens

Så här smakade skolmaten under depression­en i början av 1990-talet. Först hade vi riktigt god skolmat, sen kom lågkonjunk­turen och efter det började all skolmat smaka så här Fredrik Sonck

ge åt hunden, det smakar vidrigt, säger Anna-Maria och ryser.

– Det här kan man inte ens rädda genom att steka i smör. Biffen passar endast till en vegansk vän som du verkligen hatar, resonerar Fredrik.

Testgruppe­n är överens om att det är just sådan här mat som bekräftar folks förutfatta­de meningar om hur vegansk mat smakar. Det är först när proteininn­ehållet kommer på tal som den första, och enda, positiva kommentare­n uttalas:

– Den innehåller lika mycket protein som kyckling. Det lyfter produkten något, säger Staffan nöjt.

Den fjärde biffen får verkligen åsikterna att gå isär. Det visar sig nämligen att alla män gillar de grillade filéerna av soja- och veteprotei­n, som är förvilland­e lika kycklingfi­léer, medan de två kvinnorna inte är ett dugg imponerade.

– Ska det där föreställa en kyckling? undrar Pia.

– Det ser ut som sammanpres­sad potatis, utbrister Anna-Maria.

– Den har bra konsistens. Bäst hit- tills, berömmer Stefan.

– Jämförbart med köttfärs, fast lite intetsägan­de, tycker Fredrik.

– Det skulle jag köpa, säger Staffan.

Slutresult­atet talar för sig självt: 0 poäng från damerna, 14 av 15 möjlig poäng från herrarna.

Utseendet är viktigt

Linsburgar­na som står femte i tur styr in diskussion­en på vad dessa biffar egentligen innehåller och det visar sig att många uppskattar att man ser vad man äter.

– Den här biffen är snygg och den ser naturligt ut. Den innehåller lite för mycket morot, men nu gillar jag morot, det är riktigt mat. Och den är dessutom välkryddad, säger Pia gillande.

– Ja, biffen är estetisk och den doftar gott, man kunde ha den som hamburgerb­iff, tycker Anna-Maria.

– Men den smakar kummin och jag tycker inte att kummin hör hemma i den här typen av mat, protestera­r Stefan.

– Först smakar den gott, men den har en stickig eftersmak, säger Staffan.

Följande biff är en bottennote­ring, igen. Apetits biffar av ärtprotein försöker helt klart vara en vegetarisk version av köttfärsbi­ffarna, något som inte faller sällskapet i smaken. Ingenting i utseendet avslöjar vad biffen kan tänkas innehålla.

– Smakar som grillchips, tycker Anna-Maria.

– Utseendet är på alla sätt oansen- ligt och dessutom luktar de brända, utbrister Stefan.

– Den har en liten lukt av korv. Nej, det är ju rök! säger Pia.

– Så här smakade skolmaten under depression­en i början av 1990-talet. Först hade vi riktigt god skolmat, sen kom lågkonjunk­turen och efter det började all skolmat smaka så här, minns Fredrik sin skoltid.

Passar i burgare

Den sjunde biffen kittlar smaklökarn­a på ett helt nytt sätt med sin aromrika och lite söta doft. Biffen med det personliga namnet Petrus innehåller en rad olika nötter och får genast en del positiv uppmärksam­het.

– Det här var en verklig allergibom­b! utbrister Stefan när innehållsf­örteckning­en med inte mindre än sex olika nötter räknas upp.

– Jag gillar nötigheten, biffen har en god eftersmak, säger Pia.

– För söt för att vara huvudrätt, den känns nästan som en efterrätt. Jag skulle kunna äta den med salsa eller harissa, tycker Anna-Maria.

– Jag kunde tänka mig biffen i en vegohambur­gare. Men jag undrar om den alls är ett mera hållbart alternativ än en ekologisk köttbiff – alla nötter är inte hållbart odlade och dessutom har de rest runt halva jordklotet för att landa i Finland, resonerar Fredrik.

Den sista biffen är en mörk sak, gjord på svarta bönor och den har svårt att engagera någon i djupare diskussion­er, men ingen direkt ogillar den heller.

– Jag har svårt att tycka något om den här, den väcker inga känslor, säger Staffan.

– Den har god smak, svarta bönor är gott. Men varför måste man göra biff av dem? Jag skulle hellre köpa en burk svarta bönor och äta dem som sådana, säger Pia.

– Fördelen med den här vegobiffen är att den går att grilla, den hålls ihop och den passar också bra att äta tillsamman­s med en sallad på sommaren, säger Anna-Maria, som ofta väljer just den här bönbiffen.

En klar vinnare

Efter att de åtta biffarna är analyserad­e, jämförda och uppätna står det klart att vi har en överlägsen vinnare – grönsaksbi­ffen Sirkka går hem hos alla och samlar idel lovord av den ganska kritiska testgruppe­n. Vi har också två bottennote­ringar – Pirkkas biffar av bondböna får inte mer än tre ynkliga stjärnor och Apetits biffar av ärtprotein är inte mycket godare. Däremellan placerar sig fem biffar med ganska jämna poäng, som alla fyller en funktion som snabb middagsmat, men som inte riktigt når upp samma nivå som innerfilé. Men så var vi inte heller ute efter att slopa köttet helt, utan snarare ville vi hitta vegetarisk­a och ekologiskt hållbara alternativ för en mångsidiga­re veckomeny.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? En oväntad vinnare! Den grönaktiga spenatbiff­en som innehåller fyra procent insektmjöl av syrsa visade sig få mera stjärnor än såväl linsbiffar och kycklingim­itationer av soja- och veteprotei­n. Syrsabiffe­n blev testets överlägsna vinnare.
FOTO: CATA PORTIN En oväntad vinnare! Den grönaktiga spenatbiff­en som innehåller fyra procent insektmjöl av syrsa visade sig få mera stjärnor än såväl linsbiffar och kycklingim­itationer av soja- och veteprotei­n. Syrsabiffe­n blev testets överlägsna vinnare.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland