Ambassadflytten – ett steg mot en fredsplan?
Beslutet har dömts ut av övriga västländer och skapat oro och vrede i arabvärlden. På måndag öppnar USA sin nya Israelambassad i Jerusalem.
Som bensin på brasan. Så har många beskrivit USA:s president Donald Trumps beslut att öppna en ny amerikansk ambassad i Jerusalem.
Flytten sker vid en mycket känslig tidpunkt. Förra veckan drog sig Trump ur det globala kärnenergiavtalet med Iran, vilket skapat oro runt om i Mellanöstern och försurat relationerna mellan USA och EU. I dag på måndag – då invigningen äger rum – firar Israel sin 70:e nationaldag, och på tisdag uppmärksammar palestinierna Nakbadagen till minne av dem som flydde eller fördrevs i samband med staten Israels tillblivelse.
– Det är en häxbrygd av farliga ingredienser. Ambassadflytten sker i en kontext som är explosiv såväl på internationell som på regional och lokal nivå. Läget är mycket mer konfliktalstrande och osäkert än vad som var fallet för bara några år sedan, säger Anders Persson, Mellanösternexpert vid Lunds universitet.
Omvärlden har grubblat
Trumps Mellanösternpolitik avviker starkt från hans föregångare Barack Obamas, inte minst i Israel-Palestina-frågan. Sedan presidenten tillträdde har han uttryckt en rad olika och inte sällan motstridiga åsikter om vilken linje USA ska hålla i regionen, och omvärlden har grubblat över när en tydlig utrikespolitisk strategi ska ta form.
Trots bistra toner från FN, EU och stora delar av arabvärlden ser vissa bedömare ambassadflytten och Trumps erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad som första steget mot en framtida fredsplan. Även om den amerikanska linjen hittills främst varit till gagn för den israeliska sidan.
– Det här är ju en oerhört vänlig gest från USA gentemot Israel. Veckan som varit är förmodligen Benjamin Netanyahus allra största stund som politiker. Han har en lång karriär i ryggen, tre årtionden, men jag tror aldrig att han har varit starkare och större än vad han är i dag, säger Persson, som tror att räkningen kan komma vid ett senare tillfälle, med krav på eftergifter från israeliskt håll.
Milda reaktioner
Trump deltar inte personligen vid invigningsceremonin i Jerusalem, utan väntas hålla tal inför de omkring 800 församlade via videolänk, enligt nyhetsbyrån AFP. Säkerhetsarrangemangen i Jerusalem kommer ändå att vara rigorösa.
När Trump meddelade sina planer i december uteblev dock de storskaliga protester som många hade räknat med, säger Anders Persson, som befann sig i Israel vid tidpunkten.
– Reaktionerna på marken var mildare än vad många trott. Många var arga och ilskna, men det var väldigt lite protester, mycket mindre än vad många hade förutspått. Nu återstår att se om det blir så även den här gången, säger han.