Lali
Här om morgonen när jag satt på traktorn och körde ut foder åt kossorna började plötsligt tårarna rinna ner för mina kinder i en strid ström. Jag blev lite överrumplad, men egentligen inte förvånad. Den slående vackra vårmorgonen, det varma vädret och de första murklorna fick mig helt enkelt att tänka på att Lali, som varit som en bror för min mamma, inte längre finns bland oss.
Lali var egentligen en avlägsen släkting som av olika anledningar började vistas en hel del här på Mörby redan innan min mamma ens var född. Sedan dess har han förekommit i vårt hem mera och mindre genom åren. På senare tid brukade han alltid dyka upp för årets första vistelse just så här när sommaren tar sina första staplande steg.
Lali var en principfast man med stor auktoritet och integritet, men också med ett stort blödigt hjärta som han dock ofta verkade känna sig tvungen att försöka dölja. Jag minns så många samtal eller rentav diskussioner genom min uppväxt där min blåögda idealism och hans livserfarenhet och cynism möttes och mättes.
Lalis berättelser om sina egna erfarenheter och om livsöden han mött har helt klart bidragit till att jag småningom fått en mera nyanserad bild av livet och världen. Men han räddes inte heller att ifrågasätta sådant som han visste att man själv kanske tog för sanningar. Som det här med ekoodling som han ibland menade att kanske bara var någon form av snobbism. Vilket ledde till att jag blev tvungen att tänka igenom och argumentera för saken och på det sättet få en mera nyanserad bild av mig själv och mina värderingar.
Att mäta mina argument mot Lalis smått orubbliga åsikter och märka att han ibland blev tvungen att erkänna att jag kunde ha rätt stärkte förstås tron på att det kanske finns en gnutta sanning i mitt resonemang.
Så här när sommaren står för dörren och många planerat in olika resor för att upptäcka världen vill jag till minne av Lali påminna om att det finns oerhört värdefulla resor man kan åta sig utan att rent fysiskt behöva resa långt.
Visst är det värdefullt att upptäcka andra delar av världen, men det kan vara lika värdefullt att upptäcka någon annans värld. Att ta sig tid och tålamod att bygga upp det förtroende och det uttryck som behövs för att någon ska öppna upp och våga bjuda på sig själv och sin värld är något som enligt min erfarenhet oftast är väldigt värdefullt för båda parter.
Att bli sedd och respekterad kan göra underverk med vilken självkänsla och självförtroende som helst. Utöver en inblick i en annan persons värld kan man i bästa fall också komma så långt att man börjar se skillnad på vad som är ett uttryck av personens egna värderingar och vad som mera speglar den värld och samhälle personen i fråga lever i.
De flesta resor handlar väl om att komma bort från det redan kända och få en inblick i något nytt och okänt. Så låt oss packa med lagom doser av både nyfikenhet och respekt och ge oss ut och upptäcka världen.