”Dådet i Åbo följde IS mönster”

Abderrahman Bouanane har velat utföra ett dåd i Finland enligt IS mönster. Offren har varit hans verktyg för att uppnå syftet, menar åklagaren. Försvaret bestrider terroristbrott och talar om en nervös ung man som har anpassat sin berättelse enligt vad ha

Åklagaren anser att Abderrahman Bouanane handlade som en ”självstyrd jihadist” när han utförde knivattacken i Åbo.

– Han har inte enbart velat döda sina offer utan utföra ett dåd i Finland enligt IS modell.

Försvaret säger att det är obestridligt att den åtalade dödade två och skadade åtta, men att det varken skedde med berått mod eller i terrorsyfte.

På tisdagen avslutades rättegången mot Abderrahman Bouanane som har erkänt att han knivhögg tio personer vid Salutorget i Åbo i augusti i fjol.

I sin slutplädering upprepade åklagaren yrkandet att han ska dömas för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte.

– Vi har försökt visa att Bouanane har utfört gärningarna med berått mod. Han ser sig som en IS-soldat och har slumpmässigt, med en viss betoning, dödat och försökt döda människor på ett synnerligen rått sätt ända tills han stoppades, sammanfattar åklagaren Hannu Koistinen.

Det handlar inte om någon som löpt amok eller ”en desperat människa”, menar han, utan om en gärning som var planerad och utförd med en stor beslutsamhet.

Han för fram att våldet var synnerligen grymt och rått. I rätten har den åtalade sagt att avsikten med det första offret var att skära halsen av kvinnan, och åklagaren menar att det är en metod som terrororganisationen IS uppmuntrar till.

– Slakt är en ganska beskrivande term, säger Koistinen.

Genom att vilja visa upp huvudet mot övervakningskameror var den åtalades syfte att ”injaga allvarlig fruktan” menar Koistinen som kallar dådet en ”öppen attack mot det finska samhället”. Därmed skulle också rekvisiten för terroristbrott vara uppfyllda.

”Marinerad”

Som ett tecken på Bouananes radikalisering visar åklagarsidan på det videomanifest som den åtalade spelade in samma dag som knivattacken – likaså att han i IS-vänliga grupper på Telegram jublat över ett liknande dåd i Barcelona. Han ska enligt åklagaren ha varit ”marinerad i IS ideologi” när han satte sig på bussen i till Åbo centrum.

Under de drygt tre minuter som knivattacken varade gick Bouanane fram metodiskt med målet att döda så många som möjligt. När den åtalade i ett skede höjde kniven och ropade ”allahu akbar” kungjorde han enligt åklagaren avsikten att döda och kopplingen till IS.

Ännu när polisen kom valde han ett offer, trots att han sagt att han velat dö en martyrdöd av polisens skott.

Abderrahman Bouanane har strävat efter synlighet som vid IS dåd, utfört förberedelser enligt IS-mönstret och har velat att IS tar på sig dådet, hävdar åklagaren. Försvaret svarar med att kopplingen till terrororganisationen är svag och att uppgifterna också varit motstridiga. Tack till dem som följt efter honom, tack till de som gett första hjälpen så att det inte blev fler offer. Åklagaren Hannu Koistinen

Ändrade uppgifter

Försvaret medger att Bouanane knivhuggit personerna, men menar att det handlar om dråp respektive dråpförsök och bestrider terroristbrott.

Vid det första offret var gärningen uppsåtlig, men försvarsadvokaten Kaarle Gummerus hävdar att den inte var synnerligen rå. Att den inte hade planerats under någon längre tid styrker han med att Bouanane inte inskaffat speciell utrustning, utan tagit till två vanliga köksknivar.

Vad gäller det fortsatta handlingsförloppet vidhåller försvaret att Bouanane hade för avsikt att fly och högg mot dem som försökt hindra honom. Att han skulle ha velat visa upp skallen är enligt Gummerus en efterhandskonstruktion från den åtalades sida.

– Ofta då svarande säger sådant som är skadligt för dem själva ses det som rätt trovärdiga uppgifter, säger han men menar att rätten nu måste bedöma varför Bouanane ändrat sin berättelse på flera punkter under processen.

Kaarle Gummerus ger ett polisförhör som exempel där det kommer fram att den åtalade svarar det han tror att frågeställaren vill höra. Bouanane har enligt Gummerus velat bekräfta den uppfattning ”som många har” om honom.

I inget skede har den åtalade själv lyft fram att hans syfte skulle ha varit att injaga allvarlig fruktan, trots att en del frågor varit direkt ledande åt det hållet, menar försvaret.

Enligt Gummerus är det upp till rätten att bedöma om det kanske är inför medieuppbådet som den åtalade vill framställa sig som en terrorist. Men vid så allvarligt brott räcker det inte med ett erkännande säger han.

Manifestet som Bouanane spelade in är enligt Gummerus gjort i en hast på ett amatörmässigt sätt, och menar att målgruppen inte är finländare utan de som redan sympatiserar med IS.

– Inga hot framförs, utan vi ser en ungdom som nervöst tittar sig omkring.

Redo sitta i tjugo år

Åklagarens straffyrkande är livstids fängelse. Kaarle Gummerus säger att försvaret är inställt på att straffet inte kommer att bli under tio år.

Ett av målsägandebiträdena berättar i rätten att Bouanane under sinnesundersökningen ska ha sagt sig vara beredd sitta inne i tjugo år.

Ett annat säger att den stora publicitet som fallet har fått har gjort att hans klient sökt sig utomlands, för att inte tvingas konfronteras med rapporteringen om dådet.

Ett tredje citerar den målsägande hon biträder.

– Han (Bouanane) ville orsaka fruktan och skräck. Jag är inte rädd för honom, jag insåg att han inte är värd det.

Domen faller den 15 juni. Det är första gången strafflagens skrivning om terroristbrott prövas vid brott mot liv i Finland.

FOTO: LEHTIKUVA / ANTTI AIMO-KOIVISTO