Kalkyl: Valfrihet utan besparingar
Valfriheten i vårdreformen ger inga besparingar enligt Finansministeriets färska kalkyl. I sitt utlåtande om reformen är riksdagens finansutskott mycket kritiskt, och menar att utgiftstrycket till och med kan öka.
Dagen före det avgörande mötet fick riksdagens finansutskott de kalkyler om vårdreformen som man bett om en lång tid.
Oppositionens kritik växer, men inte heller det samlade utskottet är nådigt.
Finansutskottet blev i går klart med sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen. Texten är ytterst kritisk.
”Finansutskottet konstaterar att det inte finns en helhetsbedömning av reformens effekter, inte ens som olika scenarier”, skriver man bland annat.
Utskottet lyfter fram att omfattningen av reformen och valfriheten ökar den ekonomiska osäkerheten. I längden kan utgiftstrycket på de offentliga finanserna till och med öka, för man fram.
Enligt regeringsprogrammet ska vårdreformen stävja kostnadsökningen så att utgifterna för socialoch hälsovården i slutet av år 2029 är tre miljarder lägre än i den prognos som gjorts upp 2016.
Riksdagsledamöterna i utskottet är oroade inte minst över hur landskapens pengar ska räcka till. Bedömningen av reformen försvåras enligt utskottet av att frågor som hur patientavgifterna ska förnyas ännu är öppna. Man saknar också mer detaljerade beskrivningar av hur målen med reformen ska uppfyllas.
Regeringspartierna är i majoritet i utskottet som följaktligen landar i att betona att reformen är ”nödvändig och understöds”.
Sparpotential 4,6 miljarder
Så sent som kvällen före gårdagens möte fick medlemmarna ett memorandum som Martti Hetemäki, statssekreterare på Finansministeriet, har skrivit – det här trots att finansutskottet veterligen upprepade gånger bett om information om beräknade besparingar.
Enligt kalkylen från Finansministeriets högsta tjänsteman har vårdreformen en sparpotential på 4,6 miljarder euro. Hela fyra miljarder euro skulle komma från det han benämner som ”användning av kunskap och teknologi”. Vad det handlar om konkret blir inte klart.
Valfriheten skulle däremot enligt honom inte ge några besparingar alls. Han förklarar det med att kostnaderna för specialistvården minskar då tillgången till primärvård förbättras – men samtidigt kan en ökad användning av primärvården höja utgifterna.
Finansutskottet har inte beaktat Hetemäkis kalkyler i sitt utlåtande.
– Nu har regeringen hållit på i tre år. Finansutskottet har hört nästan hundra sakkunniga. Så får vi en helt ny siffra kvällen innan det avgörande mötet. Det verkar inte riktigt genomtänkt och seriöst, säger Mats Nylund, SFP:s medlem i finansutskottet.
Han kallar dessutom uppskattningarna som förs fram som enbart mycket grova.
– Vi bedömer det här som ett mycket stort och riskabelt spel som vi inte har grundliga kalkyler för, säger han om reformen.
Nylund ser bland annat en stor risk för att vårdcentralerna kommer att medvetet försöka locka till sig de patienter som ger mest intäkter men kostar minst.
Oppositionen enar sig
De sex oppositionspartierna, till vilka SFP hör, har enats om en gemen- sam avvikande åsikt till utskottets utlåtande, med slutsatsen att lagförslagen om landskaps- och vårdreformen borde förkastas.
Timo Harakka är utskottsmedlem för det största av oppositionspartierna, SDP. Han kallar finansutskottets utlåtande redan i sig som ”förkrossande i sin kritik”, och oppositionens går några steg vidare.
– De ekonomiska riskerna är katastrofala, säger Harakka.
Han säger sig ha blivit stärkt i den uppfattningen under höranden av sakkunniga.
Timo Kalli (Centern) som är ordförande för finansutskottet drar ändå en annan slutsats och menar att en majoritet av experterna i sina utlåtanden anser att reformen ska genomföras, och att möjliga svagheter kan korrigeras efterhand. Kalli uttalar sig för nyhetsbyrån STT.
Han medger ändå att tidtabellen är så snabb att det i sig kan öka kostnaderna, men säger till Iltalehti att det nuvarande systemet har kommit till vägs ände.
På riksdagens frågetimme i går försvarade Petteri Orpo valfrihetsmodellen och Hetemäkis uträkningar. Enligt honom är avsikten med valfriheten inte att spara pengar.
– Vi gör det här för att folk ska få tillgång till vård som de nu inte har.
Mika Kortelainen, forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, säger till Helsingin Sanomat att Finansministeriets syn på fyra miljarder euros sparpotential genom användning av teknologi inte är trovärdiga.