Tack för en fantastisk hockeyfest Herning
”Den öppna och glada inställningen och stämningen smittade av sig på publiken. Trots bittra förluster, tuffa hockeyöden och nederlag som känts högst personliga har våldet och negativiteten lyst med sin frånvaro både vid arenan och i stadens centrum.”
Kontrasten är enorm. Jag känner det genast då jag kliver genom dörren ut från det jättelika DGI Huset som fungerat som mitt tillfälliga hem under två veckors tid i Herning.
Det är flera saker som är annorlunda än tidigare.
Det första som slår mig är kylan. Kvicksilvret har sjunkit till 12 grader från dagens 26. Det är den första kalla kvällen på länge och jag tvingas gå upp tillbaka till rummet för att hämta en jacka.
Då jag på nytt kliver ut genom dörren slår det mig att det inte var temperaturen som var den största skillnaden från tidigare dagar. Det som jag reagerar på är tystnaden. Den är nästan öronbedövande. Efter att i två veckors tid hört musiken dunka, hört mina kära landsmän skrika, hojta och sjunga och lyssnat på ljudet från festen på Østergade känns det både ovant, overkligt och nästan obekvämt.
Ingen ”Dirlandaa” på högsta volym, ingen glad norrman som viftar med sin flagga, inget danskt sällskap som drar fram längs med gatan i ivrigt samspråk med var sin öl i handen. Det känns verkligen som om festen är över. Och det känns lite vemodigt. Herningborna och de övriga danskarna hade varit värda ett bättre avslut på sin hemmaturnering. Den danska hockeyhuvudstaden levde och andades VM i knappt två veckor för att tvingas se sin stora dröm krossad av Lettland i den sista gruppspelsmatchen.
Herning bjöd på en fantastisk hockeyfest i ett par
veckor. Och nu talar jag inte bara om festen i centrum. Gågatan fungerade som VM-partyts hjärta och lungor. Det var här olika länders supportrar festade, talade hockey och hade kul tillsammans. Staden och VM-arrangörerna visade att man är vana vid att ta hand om idrottsfantaster.
Det fanns tillräckligt med restauranger, utbudet var både varierande och föll i hockeyturisternas smak och framför allt hade man tänkt på att staden besöks av människor i alla åldrar och med alla tänkbara intressen och preferenser.
I Herning var supporterzonen, Hygge Hockey Herning som den hette, mycket mer än bara ett stort öltält där man kunde köpa svettiga köttpiroger och gråa knackkorvar.
Här fanns streetfood av hög kvalitet, det fanns säckstolar som man kunde lata sig i solskenet, det fanns soffor där man ofta såg par mysa och det fanns mängder av aktiviteter kring området. De som ville kunde testa sina hockeykunskaper i den lilla rinken som var uppbyggd vid torget och också de yngres behov togs i beaktande då det fanns både rutschkanor och klätterställningar till publikens förfogande.
Ännu bättre var utbudet kring Jyske Bank Boxen där VM-matcherna spelades. Här bröt spontana innebandymatcher mellan fansen ut så gott som varje dag då arrangörerna hade sarg, mål, klubbor och bollar till förfogande. Ville man spela bordtennis var det bara att vandra in i den enorma supporterzonen i en av de stora hallarna som till vardags fungerar som mässcenter.
Där inne kunde man också spela lufthockey, bordshockey, rita sin favorithockeyspelare, öva prickskytte med puck, äta gott och mångsidigt, njuta av musikunderhållningen på scenen och förstås se arenans matcher från stora skärmar.
Det var förstås fritt inträde till hela festområdet kring hallen. Vid säkerhetskontrollen granskade vakterna bara att ingen förde in obehöriga saker till området. Det var först inne i arenan som man behövde en matchbiljett. Till resten av området hade alla tillträde.
Det beskriver bra stämningen i detta fantastiska VM – alla var välkomna att delta i festen, oberoende om du ville se matcher eller bara njuta av upplevelsen och ryckas med i den positiva känslan och atmosfären som präglat mästerskapet.
Att göra VM tillgängligt för alla, att bjuda till på det här sättet hjälper säkert att sprida hockeyns glada och positiva budskap. Den öppna och glada inställningen och stämningen smittade av sig på publiken. Trots bittra förluster, tuffa hockeyöden och nederlag som känts högst personliga har våldet och negativiteten lyst med sin frånvaro både vid arenan och i stadens centrum.
Om VM någon dag återvänder till Danmark känns det självklart att Herning ska stå värd för en av grupperna.
Tack för festen Herning!