Elli Flén: Hellre jämställd värnplikt än förbud mot kvinnliga beväringar
Kommunikationsexperten Elli Flén (SFP) kritiserar försvarsminister Jussi Niinistös (Blå) förslag att stoppa kvinnor från att göra värnplikten. Som fredsbevarare ser hon dessutom förslaget att skära ner på internationella krishanteringsuppdrag som en paradox.
– Förlåt att jag med min iver att delta blev en extrakostnad. Jag tycker att jag gjorde ett bra jobb och nu säger självaste försvarsministern att det här är det första han skulle slopa, säger Elli Flén, kommunikationsexpert, kommunalpolitiker och fredsbevarare som har gjort sin tjänstgöring.
Försvarsmakten skulle enligt Jussi Niinistö spara fyra miljoner euro genom att lägga kvinnors rätt till frivillig värnplikt på is. Flén anser att försvarsministerns summa inte alls är i proportion till den skada han skulle förorsaka. Trots att Fléns och Niinistös åsikter går isär även i många andra frågor, blev hon en smula överraskad av inbesparingsförslaget.
– Det här är ett principiellt steg i en betydligt konservativare riktning. Besparingen är inte i proportion till de värderingar och signaler som han sänder ut, säger Flén.
Enligt henne kan försvarsministerns förslag vara förödande för Finlands internationella anseende.
– Vår försvarsmakt har inte rykte om sig att vara världens mest jämställda eller mångfaldsomfamnande nu heller.
Förespråkar allmänt uppbåd
En del anser fortfarande att kvinnor inte har något i armén att göra. Flén är oroad över att den debatten väcks till liv.
– Alla de andra nordiska länderna har för årtionden sedan insett värdet av att förankra försvarsfrågorna över könsgränser och etniska gränser, säger Flén med en suck.
Hon anser att hela värnpliktslagen diskriminerar männen. Ingen annan lag förpliktar en medborgare till något baserat på kön.
– Jag sticker inte under stol med att tycka att värnpliktslagen är våldsamt föråldrad. Konstruktionen med att kvinnor får välja medan män måste är ju från 1800talet.
Värnpliktslagen korrelerar inte alls med det jämställdhetstänk som för övrigt genomsyrar samhället, anser Flén.
– Om jag var man skulle jag ha ställt mig på barrikaderna för länge sedan och sagt: kvinnor – nu får ni faktiskt välja hur ni ska ha det.
Hon föredrar allmän uppbådsplikt enligt den norska modellen.
– Förvarsmakten väljer ut dem som är mest motiverade och lämpliga ur hela åldersklassen. Det skulle inte innebära större beväringskullar, säger Flén.
Kvinnor kostar mer
Niinistö motiverar sitt förslag med en inbesparing på fyra miljoner euro. Försvarsmakten har i åratal påpekat att kvinnliga beväringar kostar mer. Det beror främst på att kvinnor har rätt att avbryta sin tjänstgöring under den första månaden.
– Visst krävs det en del specialarrangemang för kvinnorna – skilda uppbåd, stugor, duschar och toaletter. Dessutom är det en större andel kvinnor som avbryter av den enkla orsaken att de under de första 45 dagarna kan hemförlovas utan att behöva byta till civiltjänst.
– Jag tror att en stor del av oss kvinnor som har fullgjort militärtjänsten är beredda att slopa den där månaden när som helst.
Enligt Flén kräver det större mental styrka att fortsätta när man har möjligheten att avbryta.
En lyckad reform
I sitt uttalande kritiserar försvarsminister Niinistö den förra rege ringens försvarsreform, men Flén anser att han förbiser det goda som de lyckades åstadkomma.
– Han säger att vi inte ska göra samma misstag som den förra regeringen gjorde. Det han inte kommer ihåg, eller vill säga, är att regeringen faktiskt lyckades genomföra en stor reform – försvarsreformen.
Försvarsmakten hade redan moderniserat och omorganiserat, men inte haft modet att lägga ner överflödiga garnisoner, men under förra regeringsperioden skred man till verket.
– Försvarsreformen gjorde ont och var politiskt jobbig. Niinistö, som då var ordförande i försvarsutskottet, hörde till dem som kritiserade reformen. Men utan den skulle läget vara mycket värre, säger Flén.
Niinistös paradox
Utländska krishanteringsuppdrag är ett annat område där Niinistö ser en möjlighet att spara. Det bekymrar Elli Flén, som har arbetat som fredsbevarare i Kosovo och Afghanistan.
– Att trycka på pausknappen går ju inte. Har man vunnit människors förtroende i ett krisområde kan man inte mitt i allt vara borta och tro att man kan återvända. Långsiktighet är det ända sättet att få en krisoperation att lyckas.
Enligt Flén gäller det i så fall att avsluta vissa operationer helt och hållet.
– Det skulle vara jättesynd speciellt när Jussi Niinistö inte för så länge sedan representerade Sannfinländarna där man drog hårt ner på biståndet. Deras flyktingpolitik gick uttryckligen ut på att folk ska hjälpas där de är, vilket går stick i stäv med det här förslaget.
Vad är krishanteringsoperationer annat än att försöka hjälpa där problemen där de har uppstått, undrar Flén.