”Dags att göra upp med trånga könsnormer”
Nu finns ett momentum att städa upp ordentligt bland trånga normer kring kön och förväntningar. Det säger jämställdhetsexperten Malin Gustavsson på tioårsjubilerande Ekvalita. – Metoo-rörelsen har inneburit ett paradigmskifte. Folk har fått syn på saker och den kritiska massan som ser skadliga strukturer har vuxit. Nu är det dags för handling.
Då Malin Gustavsson för tolv år sedan gick till banken för att öppna ett konto för sitt första företag undrade den jämnårige banktjänstemannen om kontot gällde hennes pappas företag. På företagsrådgivningen för sin del fick Gustavsson och Sofia Lindqvist, som var med om att starta Ekvalita, höra att det vore bäst om de tonade ned fokuset på jämställdhet och feminism en aning – även om det var just det som var det centrala för produkten.
Sedan dess har en del förändrats, annat inte. På plussidan finns att medvetenheten om jämställdhetsoch likabehandlingsfrågor har ökat och begreppen vidgats. Och samtidigt: – Jag tycker väl inte att så väldigt mycket hänt på tio år fram tills nu vad gäller grundläggande diskriminerande strukturer – inte ens på hundra år. Många ser att det finns problem, som att det finns färre kvinnor i maktposition eller att romer fortfarande diskrimineras, men man vet inte vad man ska göra åt det, säger Gustavsson, som i dag är vd för det företag hon själv startat.
Då Ekvalita grundades var företaget pionjär i Svenskfinland, och har behållit positionerna sedan dess – i hela landet finns enligt Gustavsson förutom några enskilda konsulter bara ett annat företag som likt Ekvalita på heltid erbjuder expertis i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor och ytterligare ett som gör det vid sidan av andra uppgifter, och de båda andra verkar på finska. I Sverige är det annorlunda, där finns tiotals, kanske hundra, företag som sysslar med samma sak.
– Där har gräsrotsaktivismen varit starkare, kanske delvis till följd av att kampen för rösträtt pågick senare och invandringen varit större. I Finland har man i högre grad haft uppfattningen att jämställdheten redan är uppnådd.
Så då företagsrådgivningen undrade vilken produkt Ekvalita skulle sälja blev svaret svävande. Först gällde det att utveckla konceptet. Gustavsson och Lindqvist tittade på hur man gjorde i Sverige, skapade föreläsningskoncept och material och läste på. Tio år senare är paletten som erbjuds bred: det handlar om utbildningar, handledning, verkstäder och seminarier som görs för och med företag, organisationer, skolor och kommuner och olika utredningar, analyser och annat material.
Pojkrollen trång
Gustavsson är ensam på kontoret den här dagen, men teamet består av ett nätverk av människor som arbetar olika mycket och med lite olika saker.
Och nu ska Ekvalita ta vara på momentum och nyanställa bland annat en projektledare för ett projekt kring maskulinitet för skolor.
– Senast efter metoo och dammen brister har det blivit tydligt att vi måste skapa nya sätt att vara som män och pojkar. Pojkrollen är fortfarande trång.
Hittills har jämställdhetsarbetet mest skötts av kvinnor och fokus har varit på att stärka flickorna.
– Metoo har visat att vi inte kan vänta på att männen ska ta itu med pojkrollen, säger Gustavsson och konstaterar att mansföreningar och herrklubbar inte satsat särskilt mycket på att arbeta för en mer balanserad bild av manligheten.
De nya läroplansgrunderna som infördes i grundskolan för två år sedan ger en bra bas för jämställdhetsarbetet. Om den gamla läroplanen inte lyfte upp jämställdheten så mycket i en strävan efter att vara neutral är den nya mer explicit.
– Man insåg att det inte går att vara neutral, utan att vi måste vara medvetna om problemen för att skapa förändring – inte minst med tanke på Pisaresultaten som visar på pojkars sämre skolframgång.
Då Svenskfinlands eget metoo, dammen brister, briserade i slutet av fjolåret och visade på utbredda sexuella trakasserier, var det många i skolorna som tog kontakt med Ekvalita.
– Det blev uppenbart att det finns ganska mycket problematiska attityder till kroppslig integritet och vems kroppar som är till för vem. Också skolpojkar hade anammat en destruktiv jargong. Många lärare ville puffa på diskussionen och skolor tog till utomstående hjälp för att ge pojkarna verktyg att förhålla sig till de här sakerna, säger Gustavsson.
Hur gör man det?
– Vi måste undersöka hur normerna ser ut och analysera vilka normer som är destruktiva. Det handlar också om att mycket fler killar än tjejer hoppar av skolan i ett tidigt skede, att det är tabu att prata om psykisk ohälsa, att vi har skolskjutningar och ond bråd död. Hur kan vi öppna upp den här problematiken? Det skulle också vara viktigt att göra upp med tystnadskulturen, tänker jag. Att vara kille ska inte vara att bära saker utan att dela saker.
Maskulinitetsnormer, våldsnormer, alkoholnormer, allt hänger ihop, menar Gustavsson.
– Sådant som alltid funnits där kunde vi nu en gång för alla göra upp med. Vi måste städa upp ordentligt. Det är klart att vissa skitat ned mer än andra men alla ska vara med om städningen.
Likabehandling lönar sig
Också företag kan dra nytta av att vädra ut de mest unkna normerna, på ett sätt som syns konkret i bokslutet. Likabehandling och jämställdhet är en god affär, menar Gustavsson. Sjukskrivningar kostar.
– Poängen är att skapa ett inkluderande klimat där man stödjer varandra och upplever att man tryggt kan ta upp också svåra frågor till diskussion. Då de anställda mår bättre gör också företaget det.
Marknadsföringen är en annan aspekt där det gäller att hålla tungan rätt i mun.
– Det kan hända att man av misstag skapar ett jättesmalt varumärke för sin produkt om man utgår från vissa normer. Då får man lov att fråga sig hur marknadsföringen ser ut, vilka konsekvenserna är av att vissa inte söker sig till företaget, att produkterna känns irrelevanta för en del.
Senast efter metoo och dammen brister har det blivit tydligt att vi måste skapa nya sätt att vara som män och pojkar. Pojkrollen är fortfarande trång.
Normmedvetenhet är ett av nyckelorden. Först då man fått syn på normerna kan man bryta mot de normer som begränsar. Och det gäller inte bara kön – det gäller också till exempel etnicitet, hudfärg, religion och samhällsklass. Intersektionalitet är ett annat nyckelord.
– Människan är ju inte bara sitt kön, utan många andra variabler samverkar också och ju fler egenskaper man kan plocka in ur diskrimineringslagstiftningen desto större är utsattheten.
Ekvalita har utvecklat ett enkelt koncept i fyra steg: först och främst gäller det att få syn på normen, sedan att förstå vilka konsekvenser den har, därefter att försäkra sig om att det finns en vilja till förändring och slutligen att skrida till handling.
Det paradigmskifte som Gustavsson talar om har på många sätt föst oss fram till steg tre.
– Det finns många som vill ha förändring, och nu är det dags att handla. Många män och killar har också chockats av metoo och tyckt att usch, det här vill jag inte vara med om, de vill göra något och vara en del av en förändring. Det vill vi fånga upp.
”Tänk normkreativt”
Men visst har det rört på sig redan tidigare, paradigmskifte eller inte. Gustavsson berättar om en övning hon lett sedan begynnelsen för tio år sedan. Frågan lyder var könet sitter, och deltagarna ska ställa sig i olika hörn av rummet beroende på hur de svarar – i kroppen, i huvudet eller i våra sociala mönster. Då det för tio år sedan ännu var trångt i det hörn där de som svarade kroppen stod har där nu blivit glest i leden, medan allt fler anser att könet är något som sitter mellan öronen eller något vi skapar.
– Övningen är en jättebra ögonöppnare. Prästen Marja-Sisko Aalto som kom ut med sin könskorrigering för tio år sedan är en av dem som haft en stor inverkan på attityderna, och ett bra exempel på att en person kan spela en viktig roll också för dramatiska attitydförändringar.
Över huvud taget har synen på likabehandling och jämställdhet vidgats och lyfts på senare tid, anser Gustavsson. För att komma vidare i praktiken gäller det att tänka normkreativt, säger hon.
– Kanske en simhall behöver tre omklädningsrum i stället för två? Det kan både personer med en könsidentitet utanför normen och andra som kanske inte vill klä av sig inför andra ha nytta av. Ett annat exempel är dörrar som öppnar sig av sig själva för att underlätta för personer med funktionsnedsättning – dem är vem som helst med händerna fulla av kassar betjänta av. Genom att bryta en norm och tänka normkreativt kan vi förbättra för många på en gång.