Sociala medier – vän eller fiende?

Allt fler ifrågasätter sociala medier och hur de handskas med våra data. Men än så länge är det långt till någon allmän bojkott, för vad skulle vi hålla på med i stället i alla dessa vardagspauser?

Sociala medier är numera en självklar del av vardagen för fyra av fem finländare och svenskar. Populärast är Facebook, men allt fler använder även Instagram, Whatsapp, Snapchat och Twitter. Det är inte så konstigt. Sociala medier har öppnat en helt ny värld, fylld av spännande sociala kontakter över hela världen, nyheter som angår och vackra bilder som inspirerar. Det är åtminstone vad vi hittills har trott, ivrigt påhejade av branschens aktörer, med Facebook i spetsen.

I dag har nackdelarna med sociala medier kommit mer i fokus. Här finns det två typer – sådana vi kände till, men inte riktigt brydde oss om och sådana vi över huvud taget inte hade en aning om.

Till de bekanta nackdelarna med sociala medier hör insikten att det inte finns några gratisluncher. I stället för att betala med pengar för att få tillgång till Facebook med flera sociala medier betalar vi med vår uppmärksamhet, som företagen säljer vidare till annonsörer, som kan skräddarsy annonserna, så att innehållet passar just dig. Det kan rentav upplevas som en fördel att till exempel slippa blöjannonser om man inte har barn. Samtidigt är det många som irriteras av att så fort man varit inne på någon sida och tittat på en bil eller en resa så fylls ens flöde med allt tjatigare annonsrepriser på samma bil eller resmål.

En annan välkänd nackdel är tidsåtgången. Det räcker med att sätta sig på en buss eller en spårvagn för att konstatera att en mycket stor majoritet av medresenärerna är totalt upptagna med att titta på sina mobiltelefoner. I en enkät som Yle låtit göra framkom att många människor upplever att sociala medier styr deras tidsanvändning för mycket. Det har blivit lite som alkohol eller droger. Av de tillfrågade hade 22 procent också minskat på användningen medan en del andra uppgav att de försökt, men misslyckats. Det var vanligast bland kvinnor och unga personer.

En allvarligare nackdel är att det börjar komma forskning som pekar på att en del unga riskerar sin psykiska hälsa på grund av sociala medier. Det finns studier som visar på ett samband mellan tiden man använder på sociala medier och symtom på depression, och det märks redan efter två timmars daglig användning. Använder man sociala medier fem timmar eller mer per dag ökar även självmordsfrekvensen. Vad forskarna ännu inte vet är om deprimerade ungdomar tenderar att lägga mer tid på sociala medier än glada.

Till dessa mer eller mindre uppmärksammade nackdelar med sociala medier kan nu läggas ett antal, som hittills varit dolda, åtminstone för den stora allmänheten. Den allvarligaste är det systematiska missbruket av användardata som avslöjades under våren.

Analysföretaget Cambridge Analytica använde uppemot 80 miljoner användarprofiler, som samlats in med hjälp av en app – ett personlighetstest – på Facebook. Omkring 270 000 personer laddade ner appen och loggade in med sin Facebookinloggning. Appen samlade sedan in de inloggades Facebookdata, exempelvis namn, ort, ålder, kön och vilka sidor de gillat – men också data om de inloggades Facebookvänner. Därmed fick man en hävstångseffekt, därav tillgången till så många miljoner användare. Data såldes sedan till olika aktörer, som Trump och brexitkampanjerna, som skräddarsydde sina budskap, näst intill på individnivå.

Likartade metoder har använts av andra aktörer, inte minst för att sprida olika former av ”fake news”. Med tanke på att allt fler föredrar att hämta sina nyheter just via sociala medier, eftersom man upplever att nyheter som till exempel en vän på Facebook delat, är pålitligare än de traditionella medierna, inser man allvaret i situationen.

I Yleenkäten svarade 57 procent av de tillfrågade att man just använde sociala medier som nyhetskanal. I det här sammanhanget kan det vara intressant att citera en annan undersökning (Svenskarna och internet 2017) där det framkom att 44 procent av alla tillfrågade ansåg att den mesta informationen de tar del av på internet är pålitlig. I åldersgruppen 12–25 år var det bara drygt 30 procent som litade på informationen. Det verkar som äldre är mer godtrog na än den unga, mer luttrade generationen med andra ord.

Vad som också avslöjats av diverse avhoppare, från framför allt Facebook, är att den hemliga datainsamlingen mer eller mindre satts i system. Dessutom ska man medvetet ha tagit fram beroendeframkallande algoritmer, för att behålla användarnas uppmärksamhet så länge som möjligt, för att kunna sälja den vidare till hugade annonsörer. En före detta chef säger sig känna ”enorm skuld” för att man skapat sociala medier som sliter sönder samhället, när användarna ständigt jagar bekräftelser i form av gillningar och hjärtan.

Frågan är vad som händer nu? Det enda rätta vore väl att lämna Facebook och andra sociala medier och det finns också mycket riktigt en hashtagg, #deletefacebook, för den som behöver stöd och råd inför det stora steget. För i dagens verklighet är det kanske lite väl drastiskt för de flesta att stänga ned sociala medier helt. Däremot finns det anledning till självrannsakan och självkritik och framför allt ett mognare förhållningssätt.

En bra början kan vara att kontrollera sina digitala färdigheter, till exempel med World Economic Forums lista över vad man bör lära sina barn i ämnet. Det handlar om allt från identiteten – vilken bild man ger av sig själv på nätet, över säkerheten – hur man skyddar sina data, till intelligens – vilken förmåga man har att visa empati för sina egna och andras behov och känslor på nätet.

En annan aspekt är hur omvärlden reagerar på sociala medieaktörernas fasoner. Facebooks grundare Mark Zuckerberg kallades till den amerikanska kongressen för att förklara sig, och lagstiftning är inte utesluten. Den nya dataskyddslagen i EU, GDPR, kommer inte helt att stoppa riktade, skräddarsydda annonser, men åtminstone göra det svårare.

På sikt ändras styrkeförhållandet mellan användarna och sociala medier. Svenska ICA spår i en framtidsstudie att vi 2030 äger våra egna data och delar med oss bara till företag vi har förtroende för, vilket onekligen känns trösterikt.

Det finns studier som visar på ett samband mellan tiden man använder på sociala medier och symtom på depression, och det märks redan efter två timmars daglig användning. Använder man sociala medier fem timmar eller mer per dag ökar även självmordsfrekvensen.

BENGT WAHLSTRöM är svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet.