Ingen rädder för ryssen här
Vem är farligast, Vladimir Putin eller Donald Trump? Frågan faller på sin egen orimlighet, men den finländska skepticismen mot Ryssland är större än på mycket länge.
De globala orosmomenten är många både då det gäller ekonomi och säkerhetspolitik. Donald Trumps USA öppnar en ambassad i Jerusalem ungefär samtidigt som Rysslands president Vladimir Putin högst personligen kör över den nya bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade halvön Krim.
För Finland som granne till Ryssland är läget långt ifrån avundsvärt. Förhållandet till vårt östra grannland har alltid varit något av en balansakt, men samtidigt som det funnits både avoghet och en viss rädsla har det också funnits en god portion realism och en beredskap att utnyttja de möjligheter först Sovjetunionen och sedan Ryssland erbjudit rent ekonomiskt.
Förändringarna har varit snabba. Allt fler ryssar besöker Finland och ryssarna är numera den största enskilda inflyttade gruppen här. Det har inte varit odelat positivt, falska nyheter, negativa sådana, om Finland har spritts i ryska medier. Det gäller till exempel familjekonflikter, men nu senast i vår en konstig episod där kraftbolaget Fortum först fick hård kritik, sedan översvallande beröm i tidningen Rossiskaja Gazeta.
KATARINA KOIVISTO
Samtidigt hänvisar professor Kari Liuhto från den finska handelshögskolan i Åbo i Maaseudun tulevaisuus till en amerikansk undersökning från 2015 som visar att ryssarnas inställning både till USA och till EU blir allt mer negativ. Han manar till lugn och tålamod. Och till att minska beroendet av rysk energi.
Den ryska exporten av olja och gas har länge varit en källa till konflikter, ur EU:s och Finlands synpunkt är det planerade gasröret Nord Stream2 just nu det mest kontroversiella. Tidigare i veckan krävde till exempel en polsk frivilligorganisation att Finland drar tillbaka sitt tillstånd för rörledningen. I Finland förs också diskussionen om Fennovoimas planerade kärnkraftverk i Pyhäjoki och statliga ryska Rosatoms dominerande roll där.
Men den globala osäkerheten och EU:s sanktioner mot Ryssland har påverkat det finländska näringslivet på en betydligt konkretare nivå. Finsk-ryska handelskammarens färska enkät visar att de finländska företagen nu ser med större skepticism än tidigare på den ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Den politiska osäkerheten, rubelns kurs och en sviktande efterfrågan anger företagen som skäl till sin inställning.
De företag som verkar i Ryssland tror ändå på sin egen förmåga att klara av problemen. Mer oroväckande är då att det finns de som jobbar med relationerna österut som tycker sig ha märkt ett minskande intresse för att göra affärer i Ryssland. Många, framför allt affärskedjor, har minskat sin verksamhet på, eller dragit sig tillbaka helt från den ryska marknaden.
Hur man än ser på det är Ryssland granne till Finland och ett land med flera miljonstäder och en stor marknad. Finland har också årtionden av erfarenhet av att upprätthålla relationerna österut och av ekonomiskt utbyte med grannen.
Ryskan har många ord för klok, bland dem umni och mudri. Det ena är en klokhet som gör att man klarar sig ur svårigheter, det andra visdomen att inte råka illa ut. Den senare är viktig för Finland och för finländska företag.
Frågan vi måste ställa oss är: Är vi rädda för ryssen? Om ja, vilka är konsekvenserna? För skillnaden mellan klokhet, realism och rädsla är stor.
Ryskan har många ord för klok, bland dem umni och mudri. Det ena är en klokhet som gör att man klarar sig ur svårigheter, det andra visdomen att inte råka illa ut. Den senare är viktig för Finland och för finländska företag.