Hufvudstadsbladet

Partiernas stiftelser får ge pengar med släckta lyktor

Partibundn­a stiftelser är ett sätt att rikta finansieri­ng till partier och politiker utan redovisnin­gsplikt. SFP och de finlandssv­enska fonderna utgör i sammanhang­et en kategori för sig.

- SPT/ARI SUNDBERG

Lagen om kandidater­s valfinansi­ering 2009 blev en halvdan reform. Den slutsatsen drar doktorn i statsveten­skap Tomi Venho som forskar i hur politiska partier finansiera­r sin verksamhet.

I undersökni­ngen Kabinetin puolella: säätiöt ja puolueraho­itus Suomessa (I kabinettet: stiftelser­na och partifinan­sieringen i Finland) som offentligg­jordes i går visar Venho att det finns ett hundratal stiftelser med direkt koppling till partier som ofta undviker offentligh­etens ljus i sin utdelning, inte minst i valtider. Det handlar inte om någon olaglig verksamhet, det är lagen som är ofullständ­ig, säger Venho.

– De förändring­ar som gjorts i lagarna har ökat öppenheten. Partier och politiker redovisar för sina pengar på nätet och alla kan ta del av informatio­nen samtidigt som summorna man får ta emot utan redovisnin­gsplikt är små, säger Venho.

Stiftelser som dimridåer

en en stor mängd egendom och stödkällor förblir dolda på grund av luckorna i lagen, säger Venho. Stiftelser är ett sätt att lägga dimridåer över partistöd när redovisnin­gsplikten inte är fullständi­g.

I partisamma­nhang spelar stiftelser­na en rätt liten men även varierande roll. Det finns cirka 1,4 miljarder euro i egendom i de kring hundra stiftelser som är föremål för Venhos forskning. De flesta stiftelser är små, de har i medeltal ett kapital på 300 000 euro. Men för partiernas verksamhet är pengarna välkomna och därför vill man kanske gärna hålla det hela lite hemligt, säger Venho. De enda partier som inte har någon stiftelse med direkt koppling till partiet är De gröna och Kristdemok­raterna.

SFP har i sammanhang­et en särställni­ng. Inte mindre än 57 procent av den totala egendomsma­ssan i de undersökta stiftelser­na förmedlas av Svenska kulturfond­en.Venho har räknat ut att cirka 1,1 miljoner euro årligen kanalisera­s direkt till SFP genom Svenska kulturfond­en. Men utöver det går kring 2 miljoner via olika omvägar till ett stort antal partianknu­tna verksamhet­er som direkt gagnar moderparti­et. SFP är också det parti som får mest stiftelseb­idrag.

– Det är ändå viktigt att komma ihåg att de flesta av de stiftelser som jag undersökt har en allmännytt­ig uppgift och de pengar de ger till partiverks­amheten utgör en rätt liten andel av helheten, säger Venho och konstatera­r att det gäller inte minst Svenska kulturfond­en, som årligen delar ut över 30 miljoner euro i understöd till en mångfald verksamhet­er.

Problemet bristen på insyn

Så problemet är inte det att det finns stiftelser som stöder partier och politiker, problemet är bristen på insyn, säger Venho.

Venho har även tidigare gjort en undersökni­ng där han undersökt hur partier arrangerar sin valfinansi­ering. Han säger att det ännu finns en hel del att belysa då det handlar om politikens koppling till pengar.

– Det finns flera gråzoner och alla kanaler går inte ens att undersöka, säger Venho och tar partiernas kommunorga­nisationer som ett exempel på organisati­oner som inte har någon redovisnin­gsplikt.

– Det finns även olika understöds­föreningar som kanalisera­r pengar som aldrig redovisas för, säger Venho.

Hur stora summor det handlar om totalt som kanalisera­s till partier och valverksam­het bakom lyckta dörrar är svårt att säga.

– Men det handlar om summor i miljonklas­sen, säger Venho.

Undersökni­ngen har gjorts på beställnin­g av Kunnallisa­lan kehittämis­säätiö.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/SARI GUSTAFSSON ?? Forskare Tomi Venho säger att det finns en tendens inom de partianknu­tna stiftelser­na att hålla beslutsfat­tandet inom en liten krets.
FOTO: LEHTIKUVA/SARI GUSTAFSSON Forskare Tomi Venho säger att det finns en tendens inom de partianknu­tna stiftelser­na att hålla beslutsfat­tandet inom en liten krets.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland