Migri börjar höra små barn i familjer som konverterat
Nu ska också 7–12-åringar höras i asylprocessen då det gäller familjer som konverterat till kristendomen. Enligt Migrationsverket handlar det bland annat om att garantera barnets bästa och rätt till religionsfrihet.
Migrationsverket ska börja höra också mindre barn i samband med asylprocesserna, då det gäller familjer som konverterat till kristendomen. Hittills har Migrationsverket hört alla 12 år fyllda barn skilt, och yngre barn bara enligt behov.
Migrationsverket skickade i fredags ett meddelande till flyktingförläggningarna om den nya praxisen. Ett följebrev som läckt ut på sociala medier väckte på måndagen misstankar om att det handlar om att fiska information av barnen som kunde stjälpa familjens ansökan, men enligt Anu Karppi, chef för området som gäller religionsfrågor vid Migrationsverket, hade några av formuleringarna lagts till efteråt. Vad som med säkerhet står i Migrationsverkets meddelande är däremot att ”Utgångspunkten är att också barnet ska ges en möjlighet att berätta om sin egen religion, och att försäkra att barnets rätt till religion och religionsfrihet inte kränks”.
– Det handlar om att bättre beakta barnets bästa i asylprocesserna, i enlighet med bland annat Unicefs re- kommendationer. Hur vi bättre kan bedöma barnets bästa är ett utvecklingsarbete som har pågått vid Migrationsverket under det senaste året, säger Karppi. Varför gäller det bara barn i familjer som konverterat? – Det beror på att vi nu har ganska många asylprocesser där asylgrunden är att familjen konverterat, och det är en sådan sak som oftast rör hela familjen. Asylgrunder som bygger på sådant som hänt föräldrarna i hemlandet är barnen ofta kanske inte medvetna om, och då är behovet av att höra dem mindre. Men tanken är nog att vi ska börja höra yngre barn i högre grad också vid andra asylskäl.
Vad frågar ni av barnen?
– Vi kan fråga om vad barnet sett och gjort i församlingen, vad barnet lärt sig och upplevt. Men det finns inte ett visst frågebatteri, utan situationen anpassas till barnets ålder och barnets villkor.
Frågar ni om föräldrarnas tro?
– Nej, meningen är att utreda barnets egen situation och åsikter.
❞ Det är inte meningen att sätta dit föräldrarna genom att höra barnet, barnets uttalanden kan inte användas mot föräldrarna på det viset. Anu Karppi Chef för området som gäller religionsfrågor vid Migrationsverket
Vad gör ni med informationen? – Om det till exempel kommer fram att barnet är väldigt engagerat i den nya religionen kan det hända att barnet kan försätta hela familjen i fara i hemlandet genom att berätta om saken, och då kan det vara en grund för asyl fastän föräldrarnas egen konvertering kanske inte skulle vara trovärdig. Det är inte meningen att sätta dit föräldrarna genom att höra barnet, barnets uttalanden kan inte användas mot föräldrarna på det viset. Men det är klart att om barnet berättar något som står i strid med vad föräldrarna berättat så kan föräldrarna sedan höras på nytt om saken vid behov. Migrationsverket vill också försäkra sig om att barnets rätt till sin religion och religionsfrihet inte kränks. I Finland måste minderåriga som vill lämna eller ansluta sig till kyrkan ha föräldrarnas samtycke – varför är Migrationsverket så oroligt för de asylsökande barnens religionsfrihet? – Det är inte orsaken till att vi börjar höra barnen, utan bara något som kan komma fram i sammanhanget. Och ja, det är föräldrarna som bestämmer i enlighet med lagen. Vad det handlar om är att ge barnet en möjlighet att berätta om ifall det finns konflikter som gäller religion inom familjen, till exempel då det gäller konvertering. Det kan i så fall utgöra asylgrund i vissa fall, om det utgör fara för barnet. Men det är säkert väldigt ovanligt.
Enligt Karppi utgör de som konverterat till kristendomen just nu den största gruppen som väntar på beslut eller intervju, och fler är att vänta då förvaltningsdomstolarna hänför ärendena tillbaka till Migrationsverket för utredning av de nya grunderna. För tillfället pågår närmare tusen asylprocesser med den här asylgrunden. Hur vet man om en konvertering är äkta? – Det finns inte något enskilt kriterium, utan vi utreder bland annat sökandens motiv, hur djupt rotad den nya religionen blivit, hur permanent förändringen kan bedömas vara och om den blivit en viktig del av identiteten.
Någon statistik över hur stor andel av dem som konverterat som får positivt beslut finns inte, men klart är att största delen får avslag.
– Har man en väldigt kort historia som konverterad och det handlar om en förnyad ansökan så är tröskeln nog ganska hög. Men situationen kan förstås ändras med tiden och vara en annan då processen når förvaltningsdomstolen, säger Karppi.