Seniorer fick möjlighet att pekplatta för bankärenden
DNA och Nordea har startat ett pilotprojekt med en pekplatta som äldre ska kunna använda för att sköta bland annat bankärenden. Seniorerna undrar hur det blir med datasäkerheten och hur lång tid det tar innan också den här tekniken är föråldrad.
Föreningen Enter vars volontärer ger teknisk handledning åt seniorer, medverkade i gårdagens information om pekplattan. Det är första gången Mire-Riina Löfman tog del av Enters digihandledning. Hon har redan koll på tekniken eftersom hon har hängt med i utvecklingen ända sedan 1995 då hon skaffade sin första Motorola-mobiltelefon.
– Den här vägledningen behövs verkligen eftersom tekniken går framåt med otrolig takt, säger Löfman.
Löfman uppger sig vara 60 plus och vill gärna att banktjänsterna ska finnas där hemma, men datsäkerheten är ett frågetecken. Hon har till exempel inte använt telefonen för att handla med efter att en bekant demonstrerade hur enkelt det var att ta sig in på telefonen.
– Då till och med EU lyfter fram datasäkerheten så är det skäl att ta det på allvar, säger Löfman.
Seniorerna ställer kniviga frågor och det är uppenbart att de inte sväljer Nordeas och DNA:s nya tjänst hur lätt som helst.
– Hur länge kommer det att ta innan den här tekniken är föråldrad, frågar en kvinna.
– Hur är det med datasäkerheten, frågar en man.
– Fungerar tjänsterna utomlands, frågar en annan.
Arrangörerna intygar att tekniken nog kommer att vara aktuell under en överskådlig framtid, att apparaten är säker och att banken ansvarar för tjänstens säkerhet så länge som kunden håller koll på sina koder. Tjänsten fungerar också utomlands om man använder till exempel ett trådlöst nätverk.
Enligt Nordeas affärschef Sari Tempakka är det till och med säkrare att använda de digitala tjänsterna än att använda kontanter.
Missbruk av koder ovanligt
– Det viktigaste är att hålla koll på sina användarkoder. Missbruk är väldigt ovanligt och då är det inte heller längre på kundens ansvar, säger Tempakka.
Bankkontoren har försvunnit i snabb takt de senaste åren då allt fler tjänster flyttat över till nätet. Enligt Tempakka är det ändå meningen att göra livet enklare för kunderna.
– Så fort man lär sig använda tjänsterna så underlättar de vardagen för bland annat personer som har svårt att lämna hemmet. Digitaliseringen betyder inte heller självbetjäning, med hjälp av pekplattan går det att få kontakt med vår kundservice och att identifiera sig direkt genom tjänsten, säger Tempakka.
Det är fortfarande fråga om ett pilotprojekt, så nu kan pensionärer få tag på DNA:s och Nordeas pekplatta för kring 20 euro i månaden. Hur det går blir i framtiden är fortfarande öppet.
– Vi måste se hur pilotprojektet lyckas och hur vi fortsätter efter det. Men personligen så tycker jag nog att vi ska erbjuda förmånliga digitala tjänster också i framtiden, anser Tempakka.
De flesta vill lära sig
Enters verksamhetsledare Tiina Etelämäki säger att det är viktigt att anpassningen till digitala tjänster inte blir en kostnadsfråga. Enters frivilliga hjälper seniorer med tekniken och enligt Etelämäki är åldern inte det som avgör hur mottagliga personer är för ny teknik.
– Folk påstår att de är för gamla för att lära sig, men det finns mycket forskning som visar att vi lär oss i alla åldrar. För äldre personer tar det lite längre tid men de har också mera tålamod, säger Tiina Etelämäki.
De flesta seniorer är intresserade av att lära sig, men det finns de som blir ängsliga över ny teknik eller helt enkelt inte vill ta nya tjänster i bruk. De personerna måste också kunna få service, påminner Etelämäki.
Problem på landsbyggden
– I städerna är det oftast inget större problem eftersom det finns kontor, men för personer på glesbygden kan livet bli svårt ifall man inte använder sig av digitala tjänster.
Etelämäki är glad för att Enter har fått vara med och diskutera med Nordea och DNA kring deras tjänster. Alltid går kommunikationen med seniorer inte riktigt lika bra.
– Det händer att seniorer kommer till oss efter att de har köpt en ny apparat och tecknat ett avtal med en ny operatör. Ibland får vi gå tillsammans tillbaka till butiken eftersom det inte riktigt var de tjänster som personen förväntade sig.
Etelämäki är nöjd med pilotprojektet och säger att de är på rätt väg.
– Nu har företagen förstått att det inte bara går att digitalisera och sedan förvänta sig att alla anpassar sig till utvecklingen, utan att det också krävs vägledning.