”Vi uppmuntrar alla att resa hem för att rösta”
Enligt aktivisten Breda Corish är abortfrågan enormt viktig för irländarna. Hon är en av många irländare som reser hem inför folkomröstningen för att försöka driva igenom en reform av en av Europas strängaste abortlagar.
Irländska Breda Corish minns folkomröstningen på Irland år 1983. Då röstade landet för det så kallade åttonde tillägget i grundlagen. Det likställer kvinnans liv med fostrets liv och har i praktiken förbjudit abort på Irland, även i fall där kvinnan våldtagits, utsatts för incest eller där fostret är svårt sjukt.
Corish var 17 då det åttonde tilllägget röstades in. Irland var ett mer konservativt land då, säger hon.
– Det var fortfarande olagligt att skilja sig och väldigt svårt att få tag på preventivmedel. Det var andra tider då och Irland har förändrats sedan dess.
Irland har bland de strängaste abortlagarna i Europa. Corish är upprörd över att lagen gör kvinnor till brottslingar.
Vågar inte söka hjälp
– Sedan tillägget röstades in har 158000 kvinnor rest till Storbritannien för att göra abort. Nu köper många abortpiller på nätet och tar dem hemma utan vård. Många vågar inte söka hjälp om de drabbas av komplikationer eftersom de är rädda för att dömas till fängelse.
Abortfrågan är något Breda Corish känner starkt för. För ett par år sedan reste hon från London till Dublin för att delta i en demonstration mot Irlands abortlagstiftning. Då hon landat i Dublin fick hon höra talas om en liknande proteströrelse i den brittiska huvudstaden.
– Samma dag som vi marscherade i Dublin hölls en demonstration utanför den irländska ambassaden i London.
Då Corish återvände till Storbritannien insåg hon att abortfrågan engagerar irländare runt hela världen. Hon deltog i ett aktivistmöte i London. Över 300 personer dök upp.
I dag är Brenda Corish ordförande för kampanjgruppen LondonIrish Abortion Rights Campaign. Målet är att driva igenom en reform av de stränga abortlagarna i Irland och Nordirland.
Tiden mogen för förändring
Hon anser att Irland är redo för en förändring. Ett tydligt tecken på att landet blivit mer liberalt var folkomröstningen år 2015 då irländarna röstade ja till samkönade äktenskap. Då uppmanade aktivistgrupper irländare som flyttat utomlands att resa hem för att rösta. Det gör Breda Corish och andra aktivister kring hela världen också den här gången.
– Närmare 40 000 personer kunde resa hem för att rösta. Vi hoppas att många av dem gör det.
Corish har bott i London sedan slutet av åttiotalet och kan därför inte själv längre rösta på Irland. Men hon tänker ändå resa hem för att ge de andra aktivisterna sitt stöd.
– Det här är en fråga som handlar om hur lagen ser på och behandlar människor. Det handlar inte bara om abort, alla kvinnor som blir gravida påverkas. Lagen kan också avgöra hur födseln ska gå till eller om gravida kvinnor kan få vård för sjukdomar som cancer under graviditeten.
Breda Corish vill inte tänka på hur det kommer att gå under valdagen. Hon säger att det viktigaste är att folk röstar och fortsätter diskutera frågan med öppenhet och respekt.
– I slutändan handlar omröstningen om vi vill fortsätta upprätthålla en lag som kriminaliserar kvinnor varje dag.