Det gäller inte bara Irland

Rätten till abort ifrågasätts allt starkare. Irland kan hejda den här utvecklingen. Eller förstärka den.

I morgon röstar irländarna om rätten till abort. Nu är abort förbjudet utom då graviditeten otvetydigt hotar den gravida kvinnans liv. Den som döms för olaglig abort – det gäller också läkare och vårdpersonal – riskerar 14 års fängelse. En våldtagen kvinna som blivit gravid och avbryter havandeskapet kan straffas strängare än våldtäktsmannen, påpekar en av aktivisterna i kampanjen för att tillåta aborter.

Lagen som nu ger rätt till abort om kvinnans liv är i fara kom till efter ett uppmärksammat fall år 2012. En kvinna som var gravid i 17:e veckan drabbades av missfall, men läkarna vägrade att avbryta havandeskapet så länge man ännu hörde fostrets hjärtljud. När ljuden tystnade var det för sent, kvinnan hade drabbats av sepsis – blodförgiftning – och avled några dagar senare.

I det här fallet var det döende fostrets liv mera värt än kvinnans som bar på det.

Aborter förekommer redan i Irland. Det är inte längre förbjudet att genomföra ingreppet utomlands, men de som inte har möjlighet att åka till Storbritannien köper kanske i stället abortpiller på nätet. Det är riskfyllt eftersom tröskeln för att söka vård ifall det uppstår komplikationer är hög, kvinnorna riskerar ju åtal och dom.

Det katolska Irland har varit starkt moralkonservativt i frågor som rör familj och sexualitet. Skilsmässor och preventivmedel var länge förbjudna, det var så sent som 1985 som kondomer fick säljas utan recept åt dem som fyllt 18.

Ogifta ”fallna” kvinnor som blev gravida kunde ännu på 1900talet förpassas till institutioner som drevs av nunnor, i praktiken handlade det om tvångsarbete under slaveriliknande förhållanden. Vid en sådan inrättning hittades hundratals lik av små barn i en omärkt massgrav. De flesta var begravna på 1950talet.

Men attityderna har förändrats, delvis för att den katolska kyrkans roll som moralisk vägvisare har urholkats av pedofilskandalerna. År 2015 röstade irländarna för att tillåta samkönade äktenskap.

I den senaste mätningen, gjord den 17 maj, var 44 procent för att ändra abortlagen, 32 procent emot. Marginalen har minskat, avgörandet verkar ligga hos de cirka 25 procent av väljarna som inte har bestämt sig. Brexitomröstningen och det senaste amerikanska presidentvalet kastar långa skuggor, skriver The Guardian.

Kampen om de osäkras själar förs och följs långt utöver Irland. Facebook och Google meddelade i början av maj att de inte tillåter reklam som hänför sig till den irländska folkomröstningen. Men det har inte förhindrat abortmotståndare i bland annat USA att utnyttja sociala medier för att försöka påverka väljarna.

De konservativtkristna kretsar som vill totalförbjuda aborter känner stark medvind efter Donald Trumps valseger. Trump håller också här sitt vallöfte, han väntas inom kort meddela att familjeplaneringsorganisationer i USA som erbjuder eller pratar om abort förlorar sina statsbidrag.

Det är inte bara i USA som aborträtten ifrågasätts. I Polen vill det regerande partiet skärpa den redan restriktiva lagstiftningen. Och i Sverige förde en barnmorska som inte fick anställning för att hon vägrar att medverka vid aborter sitt fall till Europadomstolen.

Röstar irländarna för att förändra abortlagen blir det en motgång för alla dem som anser att kvinnors självbestämmande tar slut när äggcellen har blivit befruktad.

”En våldtagen kvinna som blivit gravid och avbryter havandeskapet kan straffas strängare än våldtäktsmannen.”