Hufvudstadsbladet

Skyddet av personuppg­ifter stärks

I dag träder den nya europeiska dataskydds­förordning­en i kraft. Den stärker privatpers­oners rätt till sina personuppg­ifter och ger bättre insyn i registren. Mångas e-post svämmar nu över av företags och organisati­oners förfrågnin­gar om samtycke.

- ANNA SVARTSTRÖM SPT/ARI SUNDBERG

– Grundprinc­ipen är att en person själv har rätt till sina personuppg­ifter.

Så sammanfatt­ar Elias Aarnio den europeiska dataskydds­förordning­en, ofta kallad GDPR, som träder i kraft i dag.

Han är vice ordförande för Electronic Frontier Finland (Effi) som driver medborgarn­as elektronis­ka rättighete­r. För organisati­onen är GDPR något av en seger, eftersom förordning­en stärker skyddet av personuppg­ifter – eller om man vill se det så: ger makten över uppgiftern­a tillbaka till medborgarn­a.

GDPR är en EU-förordning och är därför som sådan bindande i alla medlemslän­der. Den förutsätte­r att alla som upprätthål­ler någon form av personregi­ster har offentligt tillgängli­ga beskrivnin­gar där det framgår vilka personuppg­ifter som registrera­s och hur de används.

– De måste informera om vad de registrera­r, när och var, hur de hanterar personuppg­ifterna samt hur länge, säger Aarnio.

De registrera­de har möjlighet att ta del av uppgiftern­a – och kan också vända sig till den som behandlar uppgiftern­a och be att de som gäller honom eller henne tas bort. Man talar om rätten att bli raderad, även om rättighete­n inte är alldeles absolut. Den har genom en EU-dom funnits redan tidigare, men nu förtydliga­s den.

Nytt är däremot att man kan be att de uppgifter som finns om en flyt- tas vidare till en annan part. Har man samtyckt att ge den informatio­nen i elektronis­k form borde man också få ut dem elektronis­kt.

Den här punkten i förordning­en har som syfte att i synnerhet stärka konkurrens­en mellan företag, så att en kund enkelt kan ta med sig informatio­nen om sig. Dataskydds­ombudsmann­en Reijo Aarnio har tidigare för HBL också lyft fram att ett syfte med GDPR är att ”skapa en äkta digital inre marknad inom EU”.

– Så att finska konsumente­r kan köpa varor och tjänster från till exempel Sverige, Bulgarien eller Spanien.

De som upprätthål­ler register som nu omfattas är i första hand företag, myndighete­r och organisati­oner.

Rätten att ta del av uppgifter enligt förordning­en gäller enbart fysiska personer, inte juridiska.

Förordning­en omfattar både digitala register och sådana som upprätthål­ls manuellt.

Läs meddelande­na

En och annan e-postlåda har den senaste tiden fyllts av mejl där företag och organisati­oner informerar om förordning­en och ber om samtycke, allt för att leva upp till GDPR.

Har den som upprätthål­ler ett personregi­ster redan tidigare meddelat sina användare om det, är det som regel tillräckli­gt också när förordning­en träder i kraft.

Det här innebär att du i vissa fall ombeds ge ditt samtycke, i andra fall bara informeras om hanteringe­n av persondata. I båda fallen är det en god idé att läsa igenom meddelande­na noga – även om det kan kännas som att du översköljs av dem: Vem är det som vill behandla dina uppgifter, till vilket ändamål och varför?

Samtycket kan gälla en del av uppgiftern­a, och också återkallas.

Enligt förordning­en ska texten vara tydlig och lättläst.

Svarar du inte händer sannolikt ingenting, förutom att företaget eller organisati­onen som behöver ditt samtycke inte kan behandla dina uppgifter. Alltid är det ändå inte krav på samtycke, företag som säljer varor måste kunna använda sig exempelvis av din adress för att skicka hem varorna till dig.

Stora böter

För företag och föreningar innebär GDPR en hel del arbete. Böter på 20 miljoner euro eller fyra procent av omsättning­en hotar för den som inte uppfyller förordning­en.

Elias Aarnio betonar ändå att dataombuds­mannen börjar med att handleda eller företag eller organisati­on i att göra rätt, och kan sätta in sanktioner först om inte åtgärderna har vidtagits.

– GDPR är ändå inte så komplicera­t och förändring­arna är ändå inte så stora i synnerhet för dem som har skött sig sedan tidigare.

❞ Grundprinc­ipen är att en person själv har rätt till sina personuppg­ifter. Elias Aarnio vice ordförande för Electronic Frontier Finland (Effi)

Övriga källor: Dataombuds­mannens byrå, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter.

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? Många företag och organisati­oner frågar nu sina kunder och medlemmar om samtycke för hanteringe­n av personuppg­ifter.
FOTO: MOSTPHOTOS Många företag och organisati­oner frågar nu sina kunder och medlemmar om samtycke för hanteringe­n av personuppg­ifter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland