Baltic Glory är ingen ”rysk rörelse”

FREDSÖVNING Nu har också HBL uppmärksammat fredsövningen Baltic Glory. Det är något som vi välkomnar. Tidningen var först med att skriva om förra årets övning, Åland 17 och utmärkte sig genom att i enlighet med god journalistisk sed ge plats för flera röster. I sin artikel (Hbl.fi 21.5, HBL 22.5) bryter Stefan Lundberg tyvärr med den traditionen. Hans text påminner mer om det vi känner igen från hur ryska medier fungerar. Att Yle sedan följt i samma spår gör det extra allvarligt.

Här följer en lista på missförstånd som HBL genom att kontakta oss före publiceringen hade kunnat undvika att sprida:

”Kulturfonden för Sverige och Finland stöder omstridd rysk-svensk rörelse.” Baltic Glory är ingen ”rysk rörelse” utan ett svensk-finsk-ryskt initiativ som sammanför människor kritiska till militarism, kapprustning och krig. Bidraget från Kulturfonden för Sverige och Finland avser att möjliggöra det svenska deltagandet.

”Det uttrycktes då starka misstankar om att fredsaktivisterna är ett kamouflage för rysk propaganda.” Båda de omdömen som Lundberg citerar härrör från tiden före Åland 17. Ett stort antal medier (däribland HBL) var på plats under övningen. Ingen av dem fann något stöd för de svepande anklagelserna. I stället rapporterade de om människor som tagit stora risker för att förändra det ryska samhället.

”Då sammanföll lägret med två stora militärmanövrar i Östersjöområdet, ryska Zapad och svenska Aurora. Tidpunkten ansågs inte vara någon tillfällighet och lägret väckte häftig debatt i medierna.” Tidpunkten har aldrig behövt antas vara någon tillfällighet. Vi var från första början tydliga med att fredsövningen var en reaktion på de rekordstora krigsövningarna.

”Summan som Kulturfonden för Sverige och Finland har bidragit med är blygsam, cirka 1 000 euro. Lägret sponsras också åtminstone av Vapenvägrarförbundet i Finland.” Att på det här sättet antyda att det finns andra finansiärer är ett sätt att anklaga som vi känner väl från ryska medier.

Vi har en utmärkt kontakt med Kulturfonden för Sverige och Finland. För att avsluta den ryktesspridning som satts i gång med anledning av texten i HBL publicerar vi ansökan till fonden i sin helhet på vår hemsida. Där framgår både att övningen var mycket uppmärksammad i medier förra året och att de beviljade anslagen gäller utbytet mellan finska och svenska deltagare.

KAJ RANINEN Helsingfors

DARIA APAKHONTJITJ S:t Petersburg, Ryssland

PELLE SUNVISSON Stockholm, Sverige

SVAR Artikeln i HBL handlade om att det svenska utskottet i Kulturfonden för Finland och Sverige har beviljat den omstridda fredsrörelsen Baltic Glory medel utan att ha känt till det rabalder som uppstod under fjolårets fredsövning på Åland. Kulturfondens finländska ordförande Jan-Erik Enestam säger i artikeln att rörelsen inte skulle ha fått något bidrag om det svenska utskottet varit informerat om uppståndelsen kring fjolårets fredsläger.

HBL och samtliga ledande medier – även de som citeras på fredsrörelsens egen hemsida – har redogjort för misstankarna om att rörelsen utnyttjas av det ryska propagandamaskineriet. Misstankarna har framförts av namngivna Rysslandsexperter, fredsforskare och säkerhetspolitiska sakkunniga. Även åländska myndigheter var i somras kritiska mot den förhandsinformation om Åland som lägrets initiativtagare Per Sunvisson spridit om Åland.

I sin ansökan till Kulturfonden nöjer sig rörelsen med att skriva att fredslägret på Åland ”fick stor medial uppmärksamhet i både Sverige och Finland”.

Rörelsen ger inte i sin ansökan en fullständig redovisning om varifrån man fått finansiering. Det sägs endast att man ansökt om 75 000 kronor från Stockholms Fredsförening.

SUSANNA ILMONI chefredaktör, HBL