Bo trångt – må bättre?

Kreativiteten är stor när vi anpassar oss till att vårt boende slukar en allt större del av våra inkomster.

I ett kollektiv på Östermalm i Stockholm samsas 52 vuxna, en bebis, en hund, en katt och en hamster, skriver Dagens Nyheter om boendetrenden co-living som nu landat i den svenska huvudstaden.

”Här är alla individualister men väljer att vara del av en grupp för att det ger mer än bara självförverkligande, en känsla av gemenskap”, säger Lisa Renander som bor i kollektivet och driver bostadsprojektet som kallas K9.

De minsta rummen i kollektivhuset med 33 rum och fem kök är på bara några kvadratmeter. ”Tesen är att vi kan minska bostadsytan med sextio procent och öka välmåendet”, säger grundarna.

Tanken om att dra ner på kvadratmetrarna utan att tappa i kvalitet känns igen från företagsvärlden där många kontor har skalats ner. När energibolaget Fortum nyligen flyttade sitt huvudkontor gick företaget ner från 45 000 till under 15 000 kvadratmeter. Många andra företag har gjort likadant.

De ekonomiska fördelarna med mindre kontor är stora för företagen, men de betonar också andra fördelar som att medarbetarna har närmare till varandra. Det ekonomiska väger ändå tyngst i vågskålen, och frågan är om inte detsamma gäller också för den färska svenska kollektivtrenden som kan ses som ett kreativt sätt att göra dygd av nödvändigheten.

I bakgrunden finns att vi är tvungna att betala allt mer för vårt boende. Kostnaderna för boendet ökar mer än våra inkomster.

Forskningscentralen PTT har beräknat att boendekostnaderna ökar med cirka 2,5 procent per år i år och nästa år. Det är en utveckling som pågått en tid. Samtidigt har löneutvecklingen varit blygsam med påökt på cirka 1,5 procent per år.

Både hyrorna och kostnaderna för ägarboende stiger mer än inkomsterna. De som bygger, säljer och förmedlar boende gör allt för att lindra vår ångest. Allt oftare bakas till exempel en stor del av de nya bostädernas pris in i lån som bostadsaktiebolagen tar på sig, något som Nordea och Finlands Bank varnade för häromveckan. Köpet blir psykologiskt enklare när en del av priset göms in i ett annat moment.

Ett nytt eller nygammalt arrangemang på bostadsmarknaden innebär att man kan börja med att betala hyra i början och senare bli ägare till bostaden man bor i. I andra fall kan man välja mellan att betala av sin andel av husbolagets tomthyra nu eller senare under lång tid. En förmedlare jag talade med dömde ut arrangemanget för att det helt enkelt blir mycket svårt att bedöma de verkliga kostnaderna i slutändan.

Trixandet med tomthyror och nylanseringen av kollektivboende som K9 står för kan ses som anpassning till den rådande bostadsmarknaden.

Alla nyarrangemang ska inte dömas ut. Stadsgeografen Mari Vaattovaara hoppades i en intervju för HBL i februari att unga skulle revitalisera villaområden med krympande befolkning genom att ta över husen genom delat boende. Hon hänvisade till erfarenheter i universitetsstaden Princeton i USA där två rum och kök i en villa med många rum var vanligt. Vaattovaara hoppades på en liknande flexibilitet också hos oss.

”Både hyrorna och kostnaderna för ägarboende stiger mer än inkomsterna. De som bygger, säljer och förmedlar boende gör allt för att lindra vår ångest.”

TIM JOHANSSON

producent