Regeringen hänger på en skör tråd

De senaste dagarna har slagen mot vård- och landskapsreformerna duggat tätt. I praktiken betyder det att regeringen Sipiläs överlevnad är hotad.

SFP:s partidagar hålls nu för tiden under dramatiska former. Det handlar inte om oro inom SFP, snarare tvärtom, utan om de omkringliggande politiska omständigheterna. I fjol hängde en regeringskris i luften samtidigt som SFP möttes till partidag. I år är situationen nästan likadan.

Den senaste veckan har vi så gott som dagligen nåtts av nyheter som försvårar vård- och landskapsreformernas möjligheter att bli godkända. Statsminister Juha Sipilä (C) har redan för länge sedan konstaterat att regeringen faller om reformerna faller.

Vad är det då som har hänt?

För det första handlar det om tidtabellen. Också det är en fråga som har många dimensioner. En av dem handlar om när landskapsvalet kan hållas, alltså när landskapens politiska beslutsfattare ska väljas och när de kan inleda sitt arbete.

Landskapsvalet skulle ursprungligen hållas i samband med presidentvalet i januari, men i och med att det första förslaget till valfrihetsreform fick nej av riksdagens grundlagsutskott sommaren 2017 sköts hela reformen upp. Sedan var det meningen att landskapsvalet ska hållas 28.10. Regeringen har pressat på för att behandlingen i riksdagen ska möjliggöra det här. Det borde vara minst ett halvt år mellan det att lagarna godkänns och valet hålls. Den principen hade man redan tummat på. Beskedet har varit att om lagarna är godkända 1.7 så går valet ändå att förrätta knappa fyra månader senare.

Men i början av veckan satte tf biträdande justitiekansler Kimmo Hakonen ned foten när han hördes av riksdagens social- och hälsovårdsutskott och meddelade att det faktiskt måste vara så att lagarna godkänns ett halvt år före valet ska förrättas. Det kan inte statsministern eller regeringen opponera sig mot. Det blir knappast landskapsval 28.10.

Tidtabellen har också andra dimensioner. Det är viktigt att riksdagen och dess utskott har tid att behandla de mycket omfattande lagtexterna om reformerna så grundligt som man anser sig behöva. Det kan förstås utnyttjas av oppositionen, och regeringspartierna har framfört en sådan kritik. Oppositionen har avvisat anklagelserna. Ovanom allt annat står ändå behovet av en grundlig behandling.

Grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF) trodde först att utskottet skulle bli klart med sitt utlåtande innan det här veckoslutet. Det lyckades ändå inte.

Men det handlar också om innehållet i reformerna. Grundlagsutskottets roll är viktig eftersom det avgör om reformerna är grundlagsenliga. Om de inte är det måste lagarna ändras. Det tar också tid.

När en version av ett utkast till utskottets utlåtande läckte till IltaSanomat i slutet av veckan innehöll det just sådana element. Det är bara ett utkast, men utifrån det verkar det som om utskottet anser att valfriheten inte tryggar allas lika rätt till vård och att valfriheten måste införas i stegvis. Det hotar Centerns och Samlingspartiets politiska paket som bundit ihop landskapsreformen med valfriheten.

I fredags meddelade Samlingspartiets riksdagsledamot Susanna Koski att hon inte kommer att rösta för vård- och landskapsreformen. Regeringens mycket knappa majoritet minskade med ännu en röst.

I Yles program Morgonettan i går medgav Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo att landskapsvalet inte kommer att kunna hållas 28.10. Dessutom sade Orpo att om valfrihetsmodellen måste ändras mycket och om Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att den inte längre motsvarar partiets mål så stöder man den inte. Det lät som en fullmakt för riksdagsgruppen att sätta sig på tvären.

Reformernas öde verkar mycket osäkert. Det betyder att regeringens öde hänger på en allt skörare tråd. Eventuellt röstar vi i höst i ett riksdagsval.