Fortfarande tillväxt, men riskerna ökar
De ekonomiska prognoserna har just nu vissa likheter med det rekordvarma majvädret.
Värmeböljan har varat ovanligt länge, men ju längre den pågår desto närmare kommer det oundvikliga omslaget då kallfronterna igen når vårt land. Översatt i ekonomitermer betyder det att tillväxten fortfarande är stark, men då prognosinstituten i fjol hela tiden skrev upp sina bedömningar har kurvorna nu planat ut, även om förtecknet fortfarande är plus.
Riskerna i den ekonomiska omgivningen betonas också starkare än tidigare.
Färsk statistik avslöjar att både konsumenterna och företagen fortsätter att se optimistiskt på ekonomin.
Förtroendebarometern som Finlands näringsliv EK regelbundet publicerar visar att industrins framtidstro nu är betydligt starkare än medeltalet. Produktionen väntas öka och kapaciteten är välutnyttjad. Också servicebranschen tror starkt på framtiden, och handelns förväntningar har höjts betydligt sedan april.
Det är bara inom byggbranschen som förväntningarna har mattats av, men också här ligger man över långtidsmedeltalet.
Konsumenterna ser också ljust på framtiden. De har höga förväntningar både på sin egen ekonomi och på samhällsekonomin, och oron för att drabbas av arbetslöshet har avtagit. Det gör att konsumenterna tycker att det både är läge att spara och att ta lån och köpa kapitalvaror.
Andelsbanksgruppen OP:s ekonomiska experter skrev förra veckan ned sin tillväxtprognos för det här året från 3,3 procent vid årsskiftet till 2,8. Nästa år blir tillväxten 2,3 procent. OP fäster sig speciellt vid att ekonomin under vintern inte växte så snabbt som förhandsuppgifter och förtroendeindikatorer gjorde gällande. OP oroas också av att den strukturella arbetslösheten – den som inte påverkas av tillväxtfaktorer – ser ut att stanna kring 7 procent. Regeringens mål att sysselsättningsgraden ska öka till 72 procent ser ändå ut att uppfyllas.
Aktia som presenterade sin prognos i går har inte ändrat sina tillväxtsiffror, i år växer ekonomin med 2,6 och nästa år med 2,2 procent. Om det här slår in kommer Finlands bnp i höst att överstiga rekordnivån från år 2008.
Men chefsekonomen Heidi Schauman varnar för ökade risker. Början av 2018 har varit oroligare än tillväxtåret 2017, och turbulensen fortsätter. De akuta riskerna för ett USA-initierat handelskrig har tonats ned, men i stället ökar oron över den inrikespolitiska krisen i Italien.
Världsekonomin växer ändå i samma takt som hittills, däremot skruvar Aktia ned förväntningarna på den europeiska ekonomin. Till det bidrar det senaste inköpschefsindexet som är på den lägsta nivån på 18 månader. Inköpschefsindexet är en tämligen pålitlig indikator på utvecklingen under de närmaste månaderna.
Om förväntningarna på utvecklingen i Europa har varit för höga är det dåliga nyheter för Finland, omkring 40 procent av vår export går till euroområdet.
Tillväxten och den positiva utvecklingen av sysselsättningen har stärkt de offentliga finanserna, men inte tillräckligt. Nästa år ser skuldsättningen ut att landa under EMU-gränsen 60 procent av bnp, men fortfarande, efter fyra års tillväxt, bygger statens ekonomi på upplåning. Heidi Schauman påpekar att om det inte går att bryta skuldsättningen när ekonomin är så här stark är det svårt att se hur det skulle kunna lyckas när ekonomin krymper.
I det avseendet representerar högkonjunkturen en förlorad möjlighet. När konjunkturerna definitivt vänder nedåt och statens intäkter minskar ställs både arbetslösheten, som trots minskningen stannar på en relativt hög nivå, och den obalanserade åldersstrukturen igen i förgrunden. Metoderna att hantera problemen är inte bortglömda; det handlar om att minska de offentliga utgifterna. Men det är inte riktigt i de banorna som den politiska diskussionen just nu rör sig.