Varning för storbrand efter tidiga sommarvärmen

Den rekordvarma försommaren har en baksida: upp till 50 mark- och skogsbränder bryter ut per dag. De flesta av bränderna förblir små, men risken ökar för större bränder. – En storbrand är inte alls en omöjlighet, säger Johannes Ketola på Räddningsinstitut

Sommaren 2014 startade det som skulle bli den största branden i Sverige i modern tid. Länsstyrelsen i Sverige uppskattade senare att ett område stort som 25 000 fotbollsplaner brann upp i Västmanland nordväst om Stockholm. Tusentals personer evakuerades, en person miste livet och tiotals byggnader brann upp.

För tillfället upplever hela Finland en ovanligt varm och torr försommar. Brandvarning gäller för hela landet. Torkan gäller inte längre bara öppna ytor som åkrar och gräsmattor, utan den har också tagit sig in i skogarna. Risken för en storbrand likt den i Sverige 2014 ökar.

– Vår terräng liknar den i Sverige. En storbrand är inte alls en omöjlighet, säger Johannes Ketola, planerare på Räddningsinstitutet i Kuopio.

Den senaste riktigt stora skogsbranden i Finland inträffade 1997 i Tammela i Egentliga Tavastland då över 200 hektar skog brann ner. Den största skogsbranden i Finland de senaste hundra åren drog över ödemarken i Tuntsa i Salla i norra Finland 1960. Man beräknar att kring 200 000 hektar skog brann ner då.

En typisk markbrand i Finland är ändå liten, ofta bara några kvadratmeter eller högst en halv hektar. Det räcker ändå med att en av de 40–50 dagliga markbränderna under en torr majmånad får härja fritt för att katastrofen ska vara ett faktum.

– Viktigast för att förhindra storbränderna är att upptäcka markbränderna så snabbt som möjligt, säger Ketola.

Om en brand får sprida sig fritt i början blir den allt svårare att släcka. Att Finland klarat sig undan storbränderna under senare år beror inte bara på slumpen utan på medvetna åtgärder från myndigheter och andra aktörer.

– Vi har ett utvecklat övervakningssystem för att upptäcka markbränder. Nätverket av räddningsstationer är tätt och terrängen övervakas vid behov med flyg. Satellitbilder används också, säger Ketola.

Storbranden i Sverige 2014 började med en gnista från en skogsmaskin vid ett kalhygge. Bränder som börjar vid ett kalhygge är inte ovanliga i Finland heller, men vanligast under försommaren är att någon bränner bråte eller kvistar och att elden sedan sprider sig. Svedjebränning som går över styr är en annan vanlig orsak. Cigarettfimpar och grillning får också till stånd en hel del skada varje år.

Den mänskliga faktorn är den gemensamma nämnaren.

– Bränder uppstår där människan rör sig, säger Ketola.

Fördelen med att bränderna har en koppling till människan är att den som förorsakar branden också snabbt kan anmäla om sitt tilltag. Värre är det med åskan som också är en vanlig brandorsak. Blixten kan slå till långt från bebyggelse och vägar. Då gäller det bara att upptäcka branden i tid och rycka ut genast, vid behov genom att vattenbomba från helikopter.

– Helikoptern kan vara helt avgörande för att branden inte ska sprida sig till ett större område, säger Ketola

Goda nyheter är att trenden för antalet markbränder är på nedåtgående.

– Det talas mycket om brandfaran och att vara försiktig när det är torrt. Troligtvis har det påverkat, säger Johannes Ketola.