Ge plats åt fredsforskaren

BALTIC GLORY Med all rätt ifrågasätter fredsprojektet Baltic Glory ett barnsligt och farligt krigsspel typ stormanövrarna Zapad och Aurora. Det är obehagligt med alla krigsmaskiner och väldresserade beväringar runt vårt sköna hav, fredens hav var det. Paradoxalt nog väcker de mina aggressioner. Nå, de flesta gubbar är stormförtjusta i de potenta vapnen. Plats för djuppsykologisk debatt?

Men det måste erkännas. Fredsarbete låter lite tråkigt. Å andra sidan är den militära diskussionen spännande bara i början. I förlängningen är det bara elände och ingen tar på sig ansvaret för den död och förintelse man berett marken för. Att dö för sitt land blir inte bättre av att det kallas för att stupa. Återstår bara hämnd eller fredsarbete.

Att de små bidragen för fredsprojektet misstänkliggörs (HBL 25.5) är skamligt. Den ”säkerhetspolitiska expertis” som man hänvisar till borde i stället granskas kritiskt. Det finns en uppsjö av forskare på Utrikespolitiska institutet, För-

svarshögskolan och Helsingfors universitet. Universitetet har till och med en professur i rysk energipolitik! De summor som avsätts på upprustning och propaganda gör en fredsvän grön av avund. Var blev mediernas egen kritiska källanalys? Vilken är forskarnas underliggande målsättning? Dröm om freden!

Att Finland närmat sig Nato skapar problem av ett nytt slag. Den fria diskussionen länkas in på temat: Gynnar detta Ryssland eller inte? Det har vi nu sett i samband med Baltic Glory. Vad är bättre än att vilket land som helst använder ett fredsinitiativ i sin propaganda? Vi behöver ingen krigscensur.

Det är de säkerhetspolitiska experterna som skall stå till svars för sitt arbete, sin finansiering och sina kontaktnät, inte ett fåtal idealister. Fredsforskarna borde ges mera institutioner, skilda avdelningar med en egen uttalad målsättning – varför inte på Utrikespolitiska institutet. Enskilda fredssinnade forskare blir lätt överkörda. LEIF HöCKERSTEDT Ekenäs