Laukkanen siktar på skid-VM
Skidskytten Mari Laukkanen tänker om och ställer in siktet på skid-VM i sitt nya hemland Österrike. Det innebär mindre skytte och mera sprintträning. I bästa fall kan det ge utdelning – både i skidskytte och i längdåkning.
– Jag fick bara inte fram toppformen.
Besvikelsen var uppenbar då Mari Laukkanen summerade sitt OS efter den sista starten i Pyeongchang. I damernas lagsprint var det alltför tydligt att Laukkanen inte hade tillräckligt hög kapacitet för att hållas med i toppdamernas fart.
– Jag vet inte om min form någonsin varit så bra att det hade räckt till i dag, säger Laukkanen, som var åtta i den individuella sprinten i VM i Lahtis året innan.
I sin huvudgren skidskytte var Laukkanen 64:a i sprint och 42:a i distansloppet. Ett ljusår från den nivå VM-fyran hade tänkt sig. Ännu inför säsongen hade hon starkt självförtroende:
– Dagsformen har känts mycket svängig, men alla våra fystester har visat att jag är starkare än för ett år sedan. Det har man kunnat lita på, fast det inte alltid känts värst bra, sade Laukkanen inför skidskyttepremiären i Kontiolax i november.
Blandade signaler
Det visade sig att Laukkanen borde ha lyssnat mer på sig själv och litat mindre på testresultaten. Hon hittade aldrig toppformen, som gav två segrar i världscupen vintern 2017.
– Det kändes hela tiden som att jag var lite sliten, men fystesterna såg bra ut och jag förlitade mig på dem. Jag var trött och gjorde ibland dåliga träningspass, säger Laukkanen till HBL.
– Uthållighetstesterna på löpmatta gick bra, men själva skidåkningen fungerade sämre.
Den förra träningssäsongen fick inte en bra start, då Laukkanen hade en bakterieinflammation i magen. Men motivationen var hög efter genombrottssäsongen och tillsammans med tränaren Heikki Pusa planerade hon ett ambitiöst träningsupplägg inför OS-vintern.
Mera skytteträning
Laukkanen tillbringade mer tid än någonsin förut på skyttevallen – i början av förra sommaren blev det uppemot en timme per dag. Hon tränade också mycket med balansbräda för att förbereda sig för de hårda vindarna i Pyeongchang. Allt utöver den normala sommarträningen.
– Vi hade kanske inte förutsett hur mycket skytteträningen belastade nervmuskelsystemet. Det är trots allt statiskt arbete i en halv till en timme per dag.
Resultaten var blandade. Laukkanens träffsäkerhet i världscupen förbättrades till 79 procent från 77 procent de två föregående säsongerna. OS blev dock en katastrof, med fem bommar av tio skott i sprinten.
– Hela projektet utgick från OS i Sydkorea, så i det avseendet gick det inte helt som tänkt.
Satsar på längdåkning
Finska cupen i Vuokatti i oktober gick ännu bra, men under det första snölägret började tröttheten ta ut sitt. Förhållandena i världscuppremiären i Östersund var kyliga och långsamma och Laukkanen återhämtade sig aldrig riktigt då världscupen fortsatte i tunga förhållanden i Centraleuropa.
– Jag har först efteråt insett hur stort lagsprinten i OS var för mig. Det hade krävts att jag överträffar mig själv helt vansinnigt mycket, men det var en motivationskälla för mig – jag drev mig själv till branten för lagsprintens skull, säger hon.
I sommar kommer Laukkanen att lägga om träningen och fokusera mer på att finna en balanserad träningsrytm. Hon kommer att träna mera hemma i Österrike och undvika onödiga resor till landslagssamlingar i Finland. Sommaren medför annars också stora förändringar – hon kommer att satsa mer på längdåkning och mindre på skidskytte.
Flera fristilssprinter
Det internationella skidförbundet Fis har valt att prioritera fri stil i den följande vinterns världscup i längdåkning (se artikeln intill), vilket passar Laukkanen utmärkt. Hon kommer att delta i flera sprintlopp före VM i Seefeld, där hon siktar på den individuella fristilssprinten.
– Förut har skidskytte helt klart varit nummer ett för mig, men nästa vinter blir satsningen på längdåkning och skidskytte närmare 50-50, säger hon.
Det innebär också förändringar i sommarträningens upplägg. Laukkanen prövade sprintbanan i Seefeld i januari, då hon blev utslagen i kvartsfinalerna i världscu- pens deltävling. Hon vet hurdana egenskaper som behövs.
”Blir kollisioner”
– Sprintbanan kräver en vass start. Det är svårt att komma förbi i uppförsbackarna. Det blir mycket att skrinna utan stavar, så det är någonting jag kommer att träna en hel del. Slutet går mycket snabbt och där är det svårt att mera kunna förbättra sin position.
Det som Laukkanen framför allt behöver är mer erfarenhet av att skida sprint. Hon har vunnit sprintguld i U23-VM, men senior-VM är en annan femma. Före VM i Lahtis skidade hon bara två sprinter i världscupen, men cupkalendern nästa vinter erbjuder betydligt fler tillfällen att vässa sprintformen.
– Seefeld har en kort sprintbana och det kommer säkert att bli många kollisioner. Det går inte att undvika kontakt där. Det krävs taktiskt spelsinne.
Mindre skytte
Längdsatsningen innebär att Laukkanen troligen står över en del av världscupen i skidskytte. Åtminstone deltar hon inte i deltävlingarna i Canmore och Salt Lake City i februari före skid-VM. Skidskytte-VM i Östersund är i mars, efter skid-VM i Seefeld.
Omställningen medför också mindre skytteträning. Inte nödvändigtvis en dålig sak.
– År för år har jag tränat mera skytte, men det har inte riktigt gett utdelning. Få se om träffsäkerheten rasar, eller om det medför någonting positivt att träna mindre, säger hon.
– Det kan hända att jag upplever mindre press på mig att lyckas i skyttet. En stor del av skyttet i skidskytte är mentalt.
Vem vet. I bästa fall slåss Laukkanen om topplaceringarna både i skidskytte och i skid-VM. Hon har glimtat till med sin potential många gånger.