”Släpp in oss i Schengen”
– Det handlar om känslan. Att om och om igen bli avvisad eldar under antieuropeiska stämningar, säger EU-minister Victor Negrescu i dagens HBL-intervju.
Han talar om Rumäniens inträdesbiljett till passfriheten och den öppna marknaden i Schengen.
Victor Negrescu har ett mål för ögonen: att lyckas. Rumänien tar över som EU-ordförandeland nästa år och fullt tillträde till passfriheten och den öppna marknaden i Schengen hägrar. Ännu intensivare önskar Negrescu sitt land ett bättre rykte. – Vi behandlas fortfarande som en andra klassens EU-medlem, säger EU-ministern till HBL.
Lätt försenad kommer Victor Negrescu, 32, till Rumäniens ambassad på Stenbäcksgatan i Tölö. Det är en solig och varm majdag, men dubbeldörrarna till terrassen hålls stängda.
EU-minister Negrescu ber om ursäkt för sin försening. Han kommer från överläggningar med sin finländska kollega Sampo Terho (Blå) och EU-statssekreteraren Kare Halonen. Det drog ut på tiden.
– Finland och Rumänien har mycket gemensamt. Vi upprätthåller båda EU:s östra gräns och uppfattar försvaret som viktigt. Finland har gjort mycket för det samarbete som kallas Eastern partnership, och där vill vi bli bättre. Det ligger också i bådas intressen som länder i EU:s ytterkant att sammanhållningen mellan öst och väst, nord och syd blir bättre. Det känns som om vi, i takt med att vi lär känna Finland, också lär känna en vän. Och de saker som ni inte ser likadant på? – Sådana finns också men jag är övertygad om att vi kommer framåt genom dialog. Till exempel när det gäller långtidsbudgeten ska man hellre säga att både norra Finland och de rurala delarna av Rumänien behöver EUstöd, i stället för att jobba mot varandra. Det handlar alltså om vad vi gör med de gemensamma medlen, inte att försöka bli av med dem.
Negrescu påpekar att ekonomin i Rumänien växer så det knakar, med hela 7 procent i fjol, och att handeln mellan Finland och Rumänien ökat med 30 procent.
– Jag är till exempel mycket glad över att ett privat flygbolag har öppnat en direktlinje mellan Helsingfors och Bukarest.
Debut som ordförande
I januari 2019 tar Rumänien över som EU:s ordförandeland. Det är debut för landet som blev EU-medlem 2007, och den unga, lovande Europaparlamentarikern Negrescu har kallats hem för att i egenskap av EU-minister se till att ordförande- skapet sköts med den äran. Mycket står på spel. Till exempel ett fullvärdigt medlemskap i passunionen Schengen.
Det är inte heller vilket år som helst i EU:s historia utan det som kallas superår med val till EU-parlamentet, tillsättandet av en ny kommission, förhandlingar om långtidsbudgeten och ett toppmöte som troligen blir det första utan Storbritannien.
Mycket på bordet alltså men mer än framgång i enskilda frågor jobbar Negrescu för omvärldens respekt.
– När jag kom till Finland måste jag gå igenom en annan passkontroll än andra EU-medborgare. Våra exportvaror kontrolleras noggrannare än andras och kommer därmed inte ut på marknaden lika snabbt. Efter elva år i EU ger det oss fortfarande känslan av att vara en andra klassens medlem, säger han.
Korruptionen alltings gissel
I sitt årliga tal till unionen i höstas lovade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att både Rumänien och Bulgarien ska få tillträde till passfriheten inom Schengen snart.
Efter det har Bukarests gator fyllts av tusentals demonstranter som protesterat mot regeringens planer på lagar som förmildrar korruptionsbrotten
När jag kom till Finland måste jag gå igenom en annan passkontroll än andra EU-medborgare. Våra exportvaror kontrolleras noggrannare än andras och kommer därmed inte ut på marknaden lika snabbt. Efter elva år i EU ger det oss fortfarande känslan av att vara en andra klassens medlem. Victor Negrescu Rumäniens EU-minister
i landet, i vissa fall till och med avkriminaliserar korruptionen.
Juncker har alltså fått tänka om, och nyligen uttryckte han oro över att utvecklingen i Rumänien verkar gå åt fel håll.
Enligt nättidningen Politico ska Juncker även ha sagt att han tappat räkningen på alla rumänska premiärministrar som han välkomnat till Bryssel på sistone. Just nu leds landet av Viorica Dancila som tog över efter Mihai Tudose som tvingades bort av sitt eget parti i januari.
Orsaken till de många bytena bedöms vara Liviu Dragnea, partiledaren för det dominerande socialdemokratiska partiet (PSD). Han ska vara den som i praktiken drar i regeringstrådarna. Själv kan han inte bli premiärminister eftersom han har dömts för valfusk 2012 och nu står åtalad för korruption.
I centrum för det mesta finns alltså korruptionen. Oberoende av vilka av mina källor jag frågar, vare sig det är inom politiken, näringslivet eller forskarvärlden, blir svaret detsamma. Den utbredda korruptionen är Rumäniens gissel. Hjärtskärande mänskliga öden personifieras i de rumänska tiggarna eller prostituerade i händerna på kriminella ligor, men lyft till ett nationellt plan handlar det om en outvecklad välfärdsstruktur i det förr så rika landet.
– I Rumänien finns urbana, digitala storstäder som Bukarest och på samma gång byar på landsbygden där människor lever som på 30-talet, säger en källa.
Negrescu skruvar olustigt på sig när jag frågar om korruptionen. Enligt Transparency International är Rumänien ett av EU:s mest korrupta länder. Han medger problem och att mer behöver göras, men anser samtidigt att Rumänien jobbat med de här frågorna i tio års tid. I något skede borde en belöning komma, tycker han.
– I sex år har vi uppfyllt kriterierna för Schengen. Ändå får vi inte komma med utan väntar fortfarande på den politiska omröstning som gör det möjligt. Tillsammans med Bulgarien har vi försökt över 20 gånger.
Rumänerna har hittills varit ett EU-vänligt folk, som minns hur det var att stå helt utanför EU, fortsätter han. Men det finns också populistiska, antieuropeiska strömningar, som i värsta fall kan ta olyckliga svängningar i riktning Ungern och Polen.
Fler konflikter behövs inte
– Det är mycket viktigt att vi jobbar för sammanhållningen i EU, med utgångspunkt i de frågor som vi kan nå enighet om och lösningar på. Vi behöver inte fler konflikter eller fokus på dem.
– Jag vill också säga till dem som läser den här artikeln att rumäner redan i flera år har haft rätt att resa till andra EU-länder och jobba eller studera där, så en migrationsvåg följer inte på ett fullvärdigt Schengenmedlemskap. För oss handlar det om känslan, om att vara en del av EU på riktigt.