”Hemvård hämmar barnens kognitiva utveckling”
Hemvård av småbarn inverkar negativt på barnens kognitiva utveckling och försvårar mödrarnas sysselsättning. Det hävdar en ny forskningsrapport från Löntagarnas forskningsinstitut.
Forskarna Tuomas Kosonen och Kristiina Huttunen på Löntagarnas forskningsinstitut (Vatt) har granskat hemvårdens inverkan på barnens kognitiva utveckling. Forskningsrapporten har analyserat den neurologiska utvecklingen hos barn i lekåldern och förlitar sig på uppgifter från de så kallade Lene-undersökningarna som görs vid mödrarådgivningarna på olika håll i landet. De här uppgifterna har kombinerats med data om familjer som lyfter hemvårdsstöd liksom information om föräldrarnas sysselsättning.
– Vår forskning visar att de barn som vårdas hemma har större problem med den kognitiva inlärningen och koncentrationsförmågan, säger forskningschef Tuomas Kosonen på Vatt.
Lene-undersökningarna bedömer bland annat barnens finmotorik, gestaltningsförmågan och den neurologiska utvecklingen. Testningen går till exempel ut på att barnen ska rita en människa och identifiera olika färger. Det standardiserade Lene-testet används för barn i åldern 2,5–6 år.
– Samma kognitiva eftersläpning syns i alla de grupper som vi har undersökt. Även barn med välbemedlade och högt utbildade föräldrar har samma luckor i den kognitiva utvecklingen, säger Kosonen.
Enligt undervisningsministeriets uppgifter är det mycket fler familjer som vårdar sina barn hemma i Finland än i de övriga nordiska länderna. I Danmark har de statliga myndigheterna gått in för att göra avdrag på socialbidragen ifall barnen inte deltar i småbarnspedagogiken. I Norge börjar barnen i daghem mycket tidigare än i Finland.
Även i en europeisk jämförelse toppar Finland statistiken på andelen familjer som väljer hemvård i stället för daghem.
Finland sämst i klassen
– Finland har fått en reprimand av OECD för att så många barn inte är integrerade i landets småbarnspedagogik. Finland har fått ett rykte om sig att vara hemvårdens förlovade land. Det är på tiden att vi diskuterar vad det här innebär för barnens utveckling, säger undervisningsrådet Kirsi Alila på Undervisningsministeriet.
Den kognitiva eftersläpningen i barnens utveckling i 4–5-års åldern kan också ha en negativ inverkan på inlärningen senare i livet.
– Hemvården inverkar negativt på inlärningen på kort sikt, men enligt vår forskning är det här inte ett bestående problem eftersom skillnaderna jämnar ut sig med tiden och inte längre syns i avgångsbetygen eller i valet av utbildning på andra stadiet, säger Kosonen.
Utöver kognitiv kompetens så lär sig barnen också sociala färdigheter i småbarnspedagogiken. Det handlar till exempel om att ta andra människor i beaktande, vänta på sin tur eller utveckla sin impulskontroll och be om förlåtelse. Kirsi Alila Undervisningsråd på undervisningsministeriet
Sociala kompetensen utvecklas
Löntagarnas forskningsinstitut föreslår att barn i åldern 1–2 borde vistas åtminstone en del av dagen på daghem eller delta i gruppfamiljedagvård.
– Utöver kognitiv kompetens så lär sig barnen också sociala färdigheter i småbarnspedagogiken. Det handlar till exempel om att ta andra människor i beaktande, vänta på sin tur eller utveckla sin impulskontroll och be om förlåtelse, säger Kirsi Alila.
Forskarna hoppas att rapporten ska leda till en politisk debatt om hur hemvårdsstödet ska utvecklas nu då även lagstiftningen om familjeledigheter och småbarnspedagogiken ska förnyas.