Kritiken missar målet – och illustrerar poängen
SAMHäLLE I sina svar på min analys av vänstern som en regressiv och puritansk kulturmakt har mina kritiker (Sandra Waller HBL 24.5 och Jon Ivars HBL 25.5) totalt missat målet. Genom att reducera diskussionen till ett infantilt granskande av detaljer har min kritik ännu inte utmanats, kontexten missförståtts och exemplets funktion som den övergripande poängens tjänare (inte tvärtom) ignorerats.
Ivars talar om halmdockor för att sedan plocka ut några detaljer ur sitt sammanhang och angripa dem med dubiös statistik. Poängen med min text var uppenbar – varför låtsas något annat? Syftet var ju – för att parafrasera Jameson – att belysa vänsterns kulturella logik, vilket ju borde vara en bekant approach för alla vänsterintellektuella.
Waller tycker tydligen seriöst att det är bra att unga vita män tvingas krypa till korset för sin historiska arvsynd. Min enda invändning här är att hennes tankegång är både moraliskt suspekt och odemokratisk. Men Waller vidareutvecklar sin kritiska syn på demokrati och frihet då hon i god vänsteranda framhåller hur viktigt det är att förstå att yttrandefriheten ofta inte gäller och att det är viktigt att också vara intolerant.
Om vi följer det citat av Popper som Waller hänvisar till skulle givetvis Wallers egna tankesätt med god marginal hamna i gruppen ”intolerant” och därmed kunna förbjudas. Men jag tänker mig att det inte var så Waller menade utan att det var endast de hon inte tycker om som inte skulle tolereras. Ser Waller inte alls hur hon skriver under alla mina teser?
Vidare hävdar Waller, ackompanjerad av Ivars, att Anita Sarkeesian är ett av de otaliga offren i kampen mot fascismen, nazismen, trollen etcetera och att hon utsatts för det ena och det andra. Här missar båda poängen. Huruvida Sarkeesian blev sårad är ovidkommande i detta sammanhang. Det centrala är att det var Sarkeesian som med stöd från medierna angrep ett helt samfund, och därefter med totalt tolkningsföreträde kunde predika inför FN exakt vad och vem internet är och vad som krävs för att övervaka detta skuggornas land.
Hela orsaken till att feminister och andra vänsterinriktade skyr internet bottnar i att deras teorier – i kontrast till föreläsningssalens och medieflödets åsiktskorridor – där blir inte bara ifrågasatta utan totalt demolerade och hånade. Att ”trolla” feminister och självutnämnda
Orsaken till att feminister och andra vänsterinriktade skyr internet bottnar i att deras teorier där blir inte bara ifrågasatta utan totalt demolerade och hånade.
rättvisekämpar hör ju till det stygga internets favoritsysselsättning, och det är klart att de stackars ”offren” sedan klagar över detta och avfärdar internet som ett näste befolkat av fascister.
I själva verket är internet vår tids politiska salong där allt kan debatteras fritt och grundligt. Givetvis är nätverket också ett medium för extremister, knarklangare och vapenhandlare, men detta endast på grund av den virtuella världens fria natur. Det är således på Youtube som dagens viktigaste samhällsdebatt äger rum – inte på Yles kultursidor.
Att den regressiva vänstern har svårt med detta är knappast någon överraskning. De behandlar ”internet-trollen” på samma sätt som det konservativa etablissemanget en gång i tiden behandlade punkarna: de är farliga extremister som provocerar med tabubelagda symboler och därmed måste censureras och få sina plattformar avspärrade.
Om feministerna och den övriga vänstern verkligen vill ”tala sanning till makten” borde de ta en titt i spegeln.