Kritiskt papper om vårdreformen väcker debatt
Riksdagens revisionsutskott blev i går klart med sitt utlåtande om vårdreformen. Mest frågetecken väcker kostnadskalkylerna. Utskottet betecknar det som ”osannolikt” att både målsättningarna om större tillgång till vård och kostnadsinbesparingarna kan nås samtidigt.
Vårdreformen är ”mycket viktig och motiverad” skriver revisionsutskottet i sitt färska utlåtande – men pappret är i övrigt fullt av frågetecken.
Utskottet var enhälligt – både regeringspartier och oppositionspartier oroar sig alltså för att kostnadskalkylerna innehåller många obesvarade frågor.
Bland annat beräknas harmoniseringen av vårdpersonalens löner kosta mellan 75 och 700 miljoner, men utskottet hänvisar till sakkunniga som säger att det kan kosta ännu mer.
En annan fråga är hur man ska hindra bolag från att plocka russinen ur kakan – sådana kunder som kan kosta mindre än staten betalar för dem, till exempel de som redan har företagshälsovård i samma bolag.
Utskottet efterlyser också svar på vad det innebär om man i framtiden vill ändra någonting i vårdsystemet, då marknaden redan är öppnad och företag kan driva rättsprocesser. Utskottet föreslår att de avtal som görs med privata bolag ska innehålla en klausul om landskapets rätt att ändra sin politik.
Aggressiv skatteplanering behövs det också verktyg mot för att inte skattemedel ska driva utomlands, skriver utskottet.
– Finansutskottets utlåtande innehåller kritisk text om hur det är möjligt att uppnå besparingar, och revisionsutskottets utlåtande kom i dag. Läser regeringen alls riksdagens utlåtanden och förstår ni vad det står i dem? frågade Anna-Maja Henriksson (SFP) på riksdagens frågetimme.
Reformminister Anu Vehviläinen (C) säger att hon läst finansutskottets utlåtande.
– Vi ska också komma ihåg de instanser som bedömt att vi behöver göra reformen för att bromsa kostnadsökningar i framtiden när befolkningen åldras: OECD har gjort det och EUkommissionen, säger Vehviläinen.
Revisionsutskottet var enhälligt om oron över att målsättningarna inte förverkligas, säger utskottets ordförande Eero Heinäluoma (SDP) .
– Kostnaderna kan snarare öka, då det kommer ny service och efterfrågan växer, säger Heinäluoma och hänvisar till ett pilotprojekt med kundsedlar i Tavastehus, där efterfrågan på service ökade under försöket.
Finansminister Petteri Orpo (Saml) svarade att den budgetstyrning som staten har kommer att ha stor betydelse. Det är där det är tänkt att staten ska bromsa kostnadsökningen.
– Men faktum är att väldigt mycket hänger på hur landskapen omsätter allting i praktiken. Det blir i alla fall starkare områden som arrangerar vården, arton i stället för över tvåhundra, med tillgång till teknologi och möjlighet att bygga vårdkedjor. Ingen av oss kan med säkerhet säga vad det betyder i euro, men förutsättningarna byggs nu, säger Orpo.
Sipilä har inte sett läckta pappret
Timo Harakka (SDP) frågade om läckan i grundlagsutskottet – då en skiss över ett ofärdigt utlåtande läckt till IltaSanomat – och frågade om läckan gått till regeringen.
– Det är allvarligt om det är så att regeringen skaffat sig ett utkast för att försäkra sig om att lagarna går igenom, och ännu allvarligare om man använt sig av publicitet, sade Harakka och frågade om ministrarna hade fått tillgång till utkastet som läckte.
Statsminister Juha Sipilä (C) avfärdar det.
– Läckan är en mycket allvarlig sak. Vi står också här och svarar på frågor om ett utkast som vi inte har. Jag har det inte! Och Orpo här bredvid mig sufflerar att han inte heller har det. Grundlagsutskottet ska vara helt oberoende utan någon styrning från regeringen, och jag kan garantera att vi inte sysslat med det, säger Sipilä.
Grundlagsutskottet kan eventuellt bli klart med sitt utlåtande om vårdreformen redan i dag. Utlåtandet går till social och hälsovårdsutskottet som är det utskott som ska göra ett betänkande. Tidtabellen släpar redan en eller ett par veckor efter den ursprungliga. Hur länge det tar beror på hur mycket ändringar som behöver göras i lagtexterna.