Lättad regering fick många bakläxor
Oppositionen förutspår slutet på valfriheten efter grundlagsbedömningen av vårdreformen
Vårdreformen måste korrigeras på flera punkter, enligt riksdagens grundlagsutskott som nu har gett sitt utlåtande. Den främsta kritiken handlar om tidtabellen och då i synnerhet vad gäller valfriheten – den för Samlingspartiet så viktiga frågan.
– Det krävs mycket arbete men det ser ut som om vi kan finna en lösning, kommenterar partiets ordförande, finansminister Petteri Orpo.
Utskottet bedömer att förändringarna kan göras i riksdagen, och att vårdreformen alltså inte behöver göras om av regeringen fler gånger.
Statsminister Juha Sipilä (C) är lättad och tolkar det som ett grönt ljus, men oro förekommer bland ledamöter i social- och hälsovårdsutskottet som nu ska ta över och lösa problemen. Också oppositionen är kritisk.
– Senast nu måste man erkänna att den här modellen inte kan fungera, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
”Ännu återstår ett massivt arbete främst inom riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Det kan inte göras på några veckor, kanske inte ens på några månader. Det blir knappast lätt och säkert konfliktfyllt”, skriver Susanna Ginman i ledaren.
– Förslaget är bättre än det tidigare, sett ur grundlagssynvinkel, säger utskottets ordförande Annika Lapintie (VF) och hänvisar till förra sommaren då lagpaketet om valfrihet i vården fick skrivas om.
Men utskottet förutsätter att flera ändringar görs, för att lagen ska kunna stiftas i normal ordning. Arbetet ramlar på socialoch hälsovårdsutskottet, som är det utskott som ska göra själva betänkandet. Dessutom ska förslaget ännu tillbaka till grundlagsutskottet för granskning efter det.
Grundlagsutskottet strävar efter enhällighet, och enhälligt var det nu.
Tidtabell och pengar problem
Lapintie listar de centrala problemen, där tidtabellen är det mest centrala.
– Tidtabellen är fortfarande för knapp och kan leda till risker i att trygga patientsäkerheten. Reformen måste genomföras stegvis enligt sektor och geografiskt område. Övergångstiden behöver förlängas, säger Lapintie.
Många landskap har redan kommit långt i förberedelserna och utskottet föreslår därför att man kan lägga till en möjlighet för landskapen att ansöka om att börja tidigare.
Utskottet uttrycker också en oro över finansieringen. Finansieringslagen behöver därför ändras så att den bättre tryggar de grundläggande rättigheterna till service också i en avvikande situation eller kris.
En annan kritisk punkt för tidtabellen är frågan om hur valfriheten passar ihop med EU:s regler om förbjudet statsstöd då konkurrensen öppnas.
– Det finns inte skäl att ta i bruk valfriheten förrän man försäkrat sig om relationen till reglerna om statsstöd, till exempel så att man gör en EU-notifikation till kommissionen, säger Lapintie.
Hon preciserar att utskottet lämnar över frågan till social- och hälsovårdsutskottet att bedöma. Det är alltså inte ett grundlagskrav, men en stark signal.
Ett alternativ utreddes inte
– Det allra klokaste vore att regeringen skickar en notifikation, en anmälan till EU-kommissionen omedelbart. Det är det enda kloka och det allra lättaste, säger Anna-Maja Henriksson (SFP) som är ledamot i grundlagsutskottet.
I utskottets utlåtande ser man också en annan möjlighet.
– Det är om regeringen går in för att klassa våra social- och hälsovårdstjänster för så kallade SGEI-tjänster, vilket är en vokabulär man använder i EU, och som i sig kunde vara en lösning. Men det måste social- och hälsovårdsutskottet titta på.
SGEI-tjänster är någon tjänst som ett medlemsland anser att måste finnas tillgänglig till rimligt pris och som inte kan tryggas bara med marknadsmekanismer, men det är något som måste definieras i lagstiftningen. Staten kan ge stöd för produktionen av sådana tjänster så länge det inte är överkompensation.
”Grundlagsutskottet ser det som mycket beklagligt att regeringen inte alls i sitt förslag granskat möjligheten att motivera systemet med att det är fråga om SGEI-tjänster”, skriver utskottet i sitt utlåtande.
– Jag är övertygad om att regeringen gjort en missbedömning när man valt att inte notifiera EUkommissionen. Av någon underlig anledning valde man att inte göra det, säger Henriksson.
En knepig punkt är att grundlagsutskottet redan en gång slagit fast att man inte kan tvinga landskapen att bolagisera tjänster. Det beslutet står utskottet fast vid oberoende av vad en EUutredning ger.
– Modellen måste följa både EU-reglerna och grundlagen, säger Lapintie.
Språkrättigheter och dataskydd
En av de punkter utskottet tagit fasta på är den formulering i lagförslaget som sade att de som ger tjänster mot kundsedlar ”i mån av möjlighet” ska kunna trygga patientens språkliga rättigheter. Det räcker inte, anser utskottet. – Alla finländare som berörs av reformen ska få en jämlik behandling, säger Henriksson.
Dessutom anser utskottet att dataskyddsregleringen är bristfällig. Vårdreformen kommer att innebära att en stor mängd personuppgifter rör sig mellan vårdinstanser.
Wille Rydman (Saml) understryker att utskottet inte fäller vårdreformen, som nu är i en bättre form än fjolårsversionen, utan bara pekar på de frågor som behöver ändras i behandlingen.
Tapani Tölli (C) vill understryka att det ofta är de problematiska punkterna som tas upp, medan det är fråga om en massiv helhet där många saker också gått framåt.
– Det saker som behöver ändras är allvarliga, men möjliga att korrigera om man närmar sig konstruktivt, säger Tölli.
Flera ledamöter tackar för att diskussionen varit lugn trots press och stormar. Ville Niinistö (Gröna) säger att det utanför rummet förekommit en hel del press, men att stämningen innanför utskottet behölls saklig.
Anna-Maja Henriksson klassar utlåtandet som kritiskt och menar att regeringen ”inte gjort sin hemläxa” eftersom utskottet redan för ett år sedan fäste uppmärksamhet både vid EU-reglerna och att tidtabellen måste delas upp i faser.
– Skulle man ha beaktat det som grundlagsutskottet sagt tidigare skulle man inte ha de här problemen.
Wille Rydman inflikar ändå att utskottet för ett år sedan inte gick in på allting eftersom man då såg att lagen måste beredas på nytt.
– Även om vi för ett år sedan gav ett utlåtande hade vi inte förutsättningar att utvärdera alla delar. Nu är det helt möjligt att korrigera lagförslaget i riksdagen i stället för att återremittera det till statsrådet, säger Rydman.