Börsklubben skjuter upp kvinnobeslutet
Finskspråkiga medlemmar antyder att motståndet är störst bland de svenskspråkiga
Helsingfors Börsklubb röstar om att godkänna kvinnor som medlemmar senare än planerat. Det var meningen att medlemmarna redan den 14 juni skulle säga hur de vill ha det: om kvinnor borde godkännas som medlemmar.
Men i hopp om att fler ska rösta för kvinnor, utreder klubben under sommaren vilka följder det får om man fortsätter som herrklubb samt vilka följderna blir om kvinnorna tas med.
Samtidigt antyder vissa finskspråkiga medlemmar att förändringsmotståndet inom klubben skulle vara större bland de svenskspråkiga och låter förstå att det finns en rädsla för att språkbalansen i den tvåspråkiga klubben rubbas om kvinnor tillåts bli medlemmar. Men många håller inte med resonemanget:
– Det är en fånig tanke som inte alls stämmer. Att göra det här till en språkfråga skulle leda diskussionen på helt fel spår. Man har alltid kunnat tala sitt modersmål på börsklubben och jag tror att jag som var ordförande för klubben i åtta års tid, skulle känna till om det vore på det viset, säger Mikael Swanljung.
Helsingfors Börsklubb skjuter upp sin planerade medlemsomröstning om att godkänna kvinnor eller fortsätta som herrklubb. Orsaken är att klubben vill undvika att det går som i brexit där folk röstade utan att kunna bedöma följderna av sitt beslut.
Helsingfors Börsklubb som i likhet med Handelsgillet planerar en stadgeändring som skulle betyda att kvinnor kan bli medlemmar, har skjutit upp den aviserade medlemsomröstningen som var inprickad den 14 juni då det var meningen att Börsklubben skulle rösta i frågan. För att ändra på stadgarna som i dag stipulerar att endast män kan vara medlemmar, krävs två tredjedelars majoritet under två påföljande medlemsmöten. Omröstningen kommer i stället att hållas efter sommaren och till dess ska Börsklubbens fullmäktige ta fram olika scenarier över vilken framtid som väntar klubben beroende på vilken väg klubben väljer att gå.
Anledningen till att kvinnofrågan skjuts upp över sommaren hänger ihop med den enkät som föreningen lät utföra tidigare i år. Utfrågningen visade att 53 procent av Börsklubbens medlemmar är redo att rösta för en förändring, vilket inte skulle räcka för att ändra på medlemsvillkoret eftersom det krävs en kvalificerad majoritet.
”Självisk diskussion”
Idén att skjuta fram mötet tills man har hunnit utreda följderna av om Börsklubben fortsätter som herrklubb, eller tillåter kvinnliga medlemmar, lades fram av klubbens tidigare mångåriga ordförande och ägaren till Picnic-kedjan, Mikael Swanljung.
– Jag tycker att diskussionen på Börsklubben har varit självisk och har handlat väl mycket om vissa nuvarande klubbmedlemmars uppfattning om med vem de vill umgås på klubben. Folk tänker bara på sig själv och inte på klubbens framtid, säger Swanljung.
Börsklubbens styrelse har tidigare varit oenig i kvinnofrågan vilket har inneburit blandade signaler till medlemskåren som har sista ordet. Därför föreslog Swanljung att Börsklubbens fullmäktige kopplas in och presenterar tydliga scenarier för vad som händer med klubben beroende på hur medlemmarna röstar.
– Man kan säga att det här är ett sätt att undvika en brexitomröstning där folk inte förstår innebörden av sitt rösningsbeslut. Ifall människor får tillräckligt mycket information, tror jag att falangen som inte ser att tiderna har förändrats, minskar, säger Swanljung och påminner om klubbens syfte att främja det ekonomiska livet i huvudstadsregionen.
Mikael Swanljung har noggrant följt med debatten kring Handelsgillet vars styrelse skulle vilja driva igenom motsvarande förändring som Börsklubben.
– Som tur är vi inte i den situationen att det skulle krävas en fullständig enighet vilket Handelsgillets stadgar föreskriver. Jag tycker synd om Handelsgillets styrelse.
Vid samma möte där Swanljung för snart två veckor sedan lade fram sitt förslag om att koppla in klubbens fullmäktige hölls flera brandtal som tog ställning för kvinnliga medlemmar. Första talaren var ingen annan än Sampos koncernchef Kari Stadigh.
HBL har talat med flera personer som är aktiva inom Börsklubben i syfte att bilda sig en uppfattning om de interna skiljelinjerna i kvinnofrågan. Men det är svårt att kategorisera de olika falangerna.
Spelar språket en roll?
Börsklubben har ända sedan starten år 1910 varit en tvåspråkig klubb. Tidigare talade största delen av medlemmarna svenska,
men sedan flera år tillbaka, har klubben finsk majoritet: Uppskattningsvis är språkförhållandena i dag 65– 35 med svenskan i minoritet.
Ett par finskspråkiga personer som verkar inom Börsklubben och som HBL har talat med antyder att det finns en språklig dimension i tvisten och menar att förändringsmotståndet skulle vara större på svenskt håll.
– Underligt nog råkar det sig så att alla som jag känner som motsätter sig en förändring är svenskspråkiga. Tidigare insåg jag det inte, men i dag har det gått upp för mig att de här personerna inte motsätter sig kvinnor i sig, utan befarar att klubben skulle förfinskas, lyder en kommentar av en man som säger sig ha bevittnat en diskussion där svenskspråkiga klubbmedlemmar sinsemellan hade konstaterat: ”kärringarna skulle vara finska”, apropå varför de ogillade planerna att godkänna kvinnor.
Eller som en annan finskspråkig klubbmedlem formulerar det:
– Frågan om att godkänna kvinnor som medlemmar handlar också om en språkfråga. Generellt är finlandssvenskarna toleranta och därför känns det hemskt att säga det, men det är fakta.
Men bland svenskspråkiga personer inom Börsklubben som HBL har talat med vidkänns ingen att kvinnofrågan också skulle ha en språklig dimension.
– Det är en fånig tanke som inte alls stämmer. Att göra det här till en språkfråga skulle leda diskussionen på helt fel spår. Man har alltid kunnat tala sitt modersmål på Börsklubben och jag tror att jag som var ordförande för klubben i åtta års tid skulle känna till om det vore på det viset, säger Mikael Swanljung.
Eller som en annan person i ledande ställning för klubben formulerar det:
– Det finns ett aktivt gäng finskspråkiga börsklubbsmedlemmar som på ett lite tråkigt sätt har gjort gällande att det är de finlandssvenska medlemmarna som har varit kritiska till en förändring men det stämmer inte. Tvärtom har förändringen drivits av personer som Mikael Swanljung, Kaj-Gustaf Bergh, Jussi Laitinen och Kari Stadigh. Därför hoppas jag verkligen inte att man odlar teorin om att modersmålet skulle ha betydelse för i så fall får vi en helt onödig språkstrid på klubben.
Wardi utesluter inte kvinnor
Börsklubbens nuvarande ordförande Finn Wardi som hittills har betecknats höra till dem som har velat bevara klubben som herrklubb, låter förstå att han inte längre utesluter kvinnliga medlemmar:
– Jag är öppen för allting men jag vill gärna förstå vad olika scenarier innebär. Därför är det bra att det nu utreds vilka följderna blir om man fortsätter som nu eller tar med kvinnor i verksamheten.
Wardi bedömer att styrelsen innan medlemsomröstningen på hösten kommer att ge en rekommendation till medlemskåren efter att fullmäktige har tagit fram de olika scenarierna. Kan du skriva under en rekommendation som förespråkar kvinnliga medlemmar i Börsklubben? – Så klart om vi alla är eniga i styrelsen. Om de andra i styrelsen förordar en förändring är du då av samma åsikt som de? – Jag tror säkert att det blir så i det fallet, säger Wardi.