Balkan – mellan EU, Ryssland och Turkiet

●●De sex länder på västra Balkan som för tillfället står utanför EU har i århundraden befunnit sig i ett gränsland mellan öst och väst. Det som under Antiken kallades Illyrien utgjorde Albanien och större delen av forna Jugoslavien, dit olika slaviska stammar vandrade in under tidig medeltid. När sedan det osmanska riket avancerade framåt från nuvarande Turkiet på 1400-talet blev området en frontlinje, även religiöst mellan ortodox kristendom och islam. Samtidigt ryckte det österrikiska väldet fram norrifrån.

●●Under det osmanska rikets försvagning under 1800-talet växte nationalismen på Balkan, varpå Serbien och Montenegro återfick sin självständighet 1878, med stor hjälp från det dåvarande Tsarryssland. Även Albanien bröt sig loss 1912. Efter första världskriget ingick Serbien, Bosnien, Kosovo, Montenegro och Makedonien i det förenade Jugoslavien fram till 1990-talets blodiga krig. Kosovo slet sig i princip loss från serbiskt styre under 1999, medan Serbien och Montenegro delades efter en folkomröstning 2006.

●●Dragkampen om inflytande i området pågår fortfarande. Ryssland har traditionellt agerat till stöd för slavisk nationalism i främst Serbien, Bosnien, Montenegro och Makedonien – och har till och med anklagats för delaktighet i ett kuppförsök i Montenegro häromåret. Turkiet har i sin tur stöttat muslimska bosnier och albaner. Sistnämnda folk är även majoritetsbefolkning i Kosovo och utgör starka minoriteter i södra Serbien och västra Makedonien. Från Västeuropa trycker EU på för att leda länderna mot EUmedlemskap, samtidigt som även Kina på senare år investerat tungt i området.