Darrigt läge för asylreform i EU

Samtidigt kraftig ökning av migranter som kommer landvägen till EU

Efter gårdagens migrationsministermöte i Luxemburg finns tecken på växande sprickor mellan EU-länderna om ett gemensamt asylsystem. Utsikterna till att nå en uppgörelse är nu mycket små.

En rad östländer med Ungern i spetsen är skarpa motståndare till alla tankar på att göra obligatoriska omfördelningar av asylsökande mellan medlemsländerna.

Samtidigt ökar antalet migranter som kommer in landvägen till EU. I år har redan fler migranter tagit sig över turkiska gränsen till Grekland än under hela året i fjol.

På väg in till migrationsministermötet i Luxemburg i går var minerna redan tydligt allvarliga. Efter nästan två års förhandlingar var fortfarande oenigheten stor mellan medlemsländerna, framför allt i frågan om en eventuell omfördelning av asylsökande mellan olika länder.

EU-kommissionens asyl- och migrationsansvariga, Dimitris Avramopoulos, försökte betona ämnets vikt.

– Vi har uppnått mycket, men vi är inte framme ännu. Men migrationen kommer att vara en del av våra liv för många år framåt så vi måste förbereda oss, sade Avramopoulos.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel konstaterade i helgen att man knappast hinner nå en överenskommelse i tid till junitoppmötet i Bryssel den 28–29 juni som länge varit målet.

Sveriges migrationsminister Heléne Fritzon var också pessimistisk efter gårdagens möte.

– Ska jag dra en slutsats från dagens möte så är det att någon enighet synes vara väldigt svår att uppnå, sade Fritzon.

Stor splittring

Inför gårdagens möte hade ordförandelandet Bulgarien tagit fram ännu ett kompromissförslag som dock snabbt stötte på patrull. Enligt italienska nyhetsbyrån Ansa har såväl Italiens som Spanien, Österrike, Rumänien, Ungern, Slovenien och Slovakien av olika anledningar gjort tummen ner.

Flera östländer, med Ungern i spetsen, är kraftigt emot tanken på att omfördela de asylsökande mellan medlemsländerna. Tyskland vill i sin tur att de länder dit flyktingarna först kommer tar ett längre ansvar för dem, för att undvika att folk efter ett tag reser vidare och söker asyl på annat ställe. Italiens nya regering kräver för sin del åtgärder mot migranter.

”Paradigmskifte”

Om ingen enighet kan nås på toppmötet i slutet av juni går frågan vidare till nästa ordförandeland, Österrike. Och där flaggar inrikesminister Herbert Kickl om att föreslå ett ”paradigmskifte” när migrationsministrarna möts härnäst, i Innsbruck i början av juli.

– Jag tror inte att vi har en realistisk chans att nå en kompromiss här. Kanske är det dags för en liten helomvändning om asylsystemet, säger Kickl, vars parti FPÖ ingår i samma partiallians som exempelvis Matteo Salvinis italienska Lega och Marine Le Pens franska Nationell samling (före detta Nationella fronten).

Att dela upp de sju olika lagförslagen om asyl och migration som EUkommissionen presenterade 2016 och i alla fall genomföra de som det råder hyfsad enighet om har framförts som en möjlig väg vidare. Det ogillas dock av flera länder.

Rättsakterna innehåller bland annat förslag om en reviderad Dublinförordning, normer för att ta emot asylsökande och normer för när personer ska anses vara berättigade till internationellt skydd.

En annan utväg kan vara att de som vill går vidare på egen hand, i vad som kallas för ett fördjupat samarbete.