Drogmissbrukare kan få injiceringsrum i Helsingfors
Det finns ungefär hundra stycken av dem i världen, största delen i städer i Europa: rum där drogmissbrukare kan injicera eller röka narkotika under övervakning av sjukvårdspersonal. Nu är liknande injiceringsrum på förslag till Helsingfors.
Det är stadsfullmäktigeledamoten Kati Juva (Gröna) som har tagit initiativ i frågan med en motion som har undertecknats av ett tjugotal ledamöter från olika partier. I går behandlades ärendet i social- och hälsovårdsnämnden som ska ge ett utlåtande till stadsstyrelsen.
Ärendet bordlades till nästa möte om två veckor eftersom nämnden vill sätta sig in i frågan noggrannare innan den fattar beslut. Dock hölls flera anföranden för injiceringsrum i Helsingfors under mötet.
Stadens tjänstemän förordar att social- och hälsovårdssektorn utreder möjligheten att inrätta injektionsrum som pilotprojekt. Sanna Vesikansa (Gröna), som är biträdande borgmästare för sek- torn och också ordförande för nämnden, är av samma åsikt.
– Internationella erfarenheter visar att man med övervakade brukarrum når de mest marginaliserade sprutnarkomanerna och kan minska de risker som uppstår genom injiceringen, som spridning av hepatit.
Flera fördelar
Rummen är en form av öppna kliniker där missbrukare kan ta sin egen narkotika, med rena kanyler och sjukvårdspersonal på plats. Enligt Vesikansa har man i dem
kunnat förebygga överdoser. Personalen får också en uppfattning av hurdan narkotika som rör sig och vilka bieffekter de har och kan hjälpa förebygga dem.
Tanken är att injiceringsrummen kan fungera som inkörsport till andra
social- och hälsovårdstjänster. Goda erfarenheter på den punkten finns enligt henne redan i Helsingfors där det på fem ställen finns sprututbyten med hälso- och socialrådgivning. Här har Helsingfors varit något av en föregångare enligt Sanna Vesikansa, och resultatet har också varit gott. Sprututbytena gjorde att Helsingfors inte drabbades av liknande hiv-epidemier som så många andra städer och länder.
Enligt henne har brukarrummen i regel lett till ökad trygghet och minskat injicerande till exempel på allmänna toaletter. Det framgår också av ett utlåtande från Institutet för hälsa och välfärd, THL, som staden har bett om.
Enligt det är det de allra mest marginaliserade brukarna, ofta bostadslösa, som söker sig till injiceringsrummen. I vissa europeiska undersökningarna har det, enligt
THL, kommit fram att det förekommit småskalig narkotikahandel nära rummen – men det kan också ha att göra med att de ofta placeras i områden där det förekommer narkotikaförsäljning sedan tidigare.
THL förordar injiceringsrum och menar att de ”välplanerade och övervakade kan vara ett värdefullt tillägg till de nuvarande rådgivningstjänsterna”.
Polisen kritisk
Polisen är däremot inte entusiastisk i sitt utlåtande: ”Den nuvarande lagstiftningen strider mot den modell som förs fram i motionen och förslaget är därför enligt polisens uppfattning inte genomförbart”.
Helsingforspolisen har också en annan bild än THL av vilken effekt brukarrum kan ha på omgivningen. De skapar troligen trafik i närmiljön som påverkar trygghetskänslan
negativt, skriver polisen, och ser det dessutom som troligt att narkotikaförsäljarna ökar nära rummen.
Sanna Vesikansa säger att andra länder, där brukarrum har öppnats, har haft liknande utmaningar vad gäller lagen – men att de har kunnat lösas. Hon ser också positivt på att polisen trots allt menar att motstridigheten ur polisens synvinkel minskar om injiceringsrummen kopplas ihop med att brukarna styrs till vård.
Från social- och hälsovårdsnämnden går ärendet vidare till behandling i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Tidigast i vinter kan ett brukarrum, tänkt i ett första skede som ett försök, öppnas. Var det skulle placeras är inte klart.