Ingen använde säkerhetsbälte
Fortfarande dålig sikt vid många plankorsningar
Trafikverket och Försvarsmakten kritiseras hårt i den utredning som Olycksutredningscentralen gjort efter plankorsningsolyckan i Raseborg i oktober.
Säkerheten vid plankorsningar behöver förbättras men det kräver resurser det vill säga pengar. Samtidigt behöver Försvarsmakten se över rutiner och göra riskbedömningar, enligt Olycksutredningscentralen.
I olyckan dog tre beväringar och en passagerare i rälsbussen. Tre beväringar fick allvarliga och två lindriga skador. Några passagerare i rälsbussen skadades lindrigt. Ingen av beväringarna i terränglastbilen använde säkerhetsbälte.
– Det huvudsakliga syftet med utredningen har varit att förebygga motsvarande olyckor i framtiden, inte att hitta skyldiga eller initiera en rättsprocess, säger Veli-Pekka Nurmi, direktör på Olycksutredningscentralen som i går offentliggjorde sin utredning av plankorsningsolyckan i Skogby i Raseborg.
Enligt centralen är Skogby plankorsning sällsynt farlig på grund av vinkeln mellan tågbanan och vägen. Korsningen saknar också varningsanordningar. Utredarna påpekar att förbättringen av säkerheten vid plankorsningar måste tas på allvar.
– Det är Trafikverket och Kommunikationsministeriets ansvar att se till att dessa plankorsningar byggs om. Trafikverket måste ge resurser för ombyggnaden, säger Esko Värttiö, ledande utredare av olyckor inom spårtrafik.
Enligt Olycksutredningscentralen är den finländska säkerheten vid plankorsningar klart sämre än i andra nordiska länder.
– Med tanke på hur farlig plankorsningen i Skogby är så är det ett under att en motsvarande olycka inte har inträffat tidigare.
För trupptransportfordonets förare var det så gott som omöjligt att se tåget som närmade sig snett bakifrån, uppger Olycksutredningscentralen.
Dyrt att förnya plankorsningar
Att förnya plankorsningar är å andra sidan ett dyrt projekt. Det finns över 3000 plankorsningar i Finland och omkring 2000 av dem saknar bommar eller andra säkerhetssystem. Olycksutredningscentralen har i sin rapport identifierat 72 plankorsningar som är sällsynt farliga och som borde byggas om för att förebygga att det inträffar fler olyckor av samma kaliber.
– Det kostar omkring 250000 euro att bygga om en plankorsning. Ifall man bygger tunnlar eller broar talar vi om miljoninvesteringar, säger Värttiö.
Men det brister inte bara i plankorsningarnas döda vinklar. Olycksutredningscentralen riktar hård kritik mot Försvarsmaktens bristande riskbedömningar.
– Försvarsmakten måste bli bättre på att bedöma militärövningars faktiska risker och namnge dem. Det här kravet gäller hela Försvarsmakten, inte bara Nylands brigad, säger Veli-Pekka Nurmi.
Ingen använde säkerhetsbälte
Till säkerhetskulturens byggklossar hör också användningen av säkerhetsbälten i terränglastbilen. Enligt Olycksutredningscentralen är det för tillfället svårt att använda säkerhetsbälten i full stridsmundering i den typen av terränglastbilar som användes i Raseborg. Försvarsmakten har inte heller rutiner för att försäkra sig om att säkerhetsbältena används.
– Ingen av de beväringar som befann sig i den olycksdrabbade terränglastbilen använde säkerhetsbälte, säger Esko Värttiö.
Ifall beväringarna hade använt säkerhetsbälte hade personskadorna inte varit lika omfattande.
Enligt Olycksutredningscentralen brister det också i myndigheternas samordning av räddnings- och utredningsarbetet. Utredarna anser att Inrikesministeriet bör inrätta en ledningscentral som koordinerar och samordnar arbetet i samband med större olyckor.
– Det behövs en ledningscentral som samlar all information på ett och samma ställe. Annars börjar uppgifterna leva sitt eget liv, säger Värttiö.