Akilov döms för terrorbrott
Rakhmat Akilov döms för terroristbrott efter lastbilsattacken på Drottninggatan i april 2017. Straffet är livstids fängelse och han ska utvisas ur Sverige efter sitt straff.
I Stockholm tingsrätts sal 27 på Kungsholmen offentliggör domarna Ragnar Palmkvist och Carl Rosenmüller det: Lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 var ett terrordåd. Gärningsmannen, den 40-årige Rakhmat Akilov,med rötter i Uzbekistan, döms till livstids fängelse.
Själv är han inte närvarande i tingssalen som under de tidigare rättsbehandlingarna när domen kommer, utan utslaget förmedlas till honom i Kronobergshäktet i samma kvarter via hans advokat Johan Eriksson. Efteråt säger försvarsadvokaten att Akilov är ”besviken” över utslaget och ska överväga i några dagar om han ska överklaga.
Han döms för fem mord, 119 fall av mordförsök och 24 fall av framkallande av fara för annan genom att köra en stulen lastbil på en livlig gågata. Domen blir en första, riktningsgivande dom i Sverige för när gränsen för terrorism har överskridigts.
Akilov döms också att betala långt över en miljon euro i ersättning till berörda, skadade och anhöriga. Ersättningarna är högre än schablonen för brottsoffer i allmänhet, säger Ragnar Palmkvist. I internationellt perspektiv är summorna i Sverige små, men de som berördes döms nu att få mellan 12 000 och 14 500 euro var, vilket är mer än vid andra brott.
– Många har vittnat att de gömde sig i närheten av brottsplatsen, inne i butiker, i flera timmar, säger rådman Carl Rosenmüller. En del beväpnade sig för att de inte visste vad som skulle hända härnäst.
Stockholm stängde
Rätten har ansett, förklarar chefsrådman Ragnar Palmkvist, att man kan dömas för terroristbrott också utan att man säger sig representera en organisation, eller ha religiösa eller politiska motiv. Det räcker med att brottet mot andra människor och den allmänna ödeläggelsen är tillräckligt omfattande.
– Centrala Stockholm berördes allvarligt när polis, sjukvård, tunnelbana och telefontrafik överbelastades. Flera av de berörda har i rätten sagt att de nu efteråt är rädda att röra sig i stadens centrum.
Det är, säger Palmkvist, det som avses i skrivningarna i lagstiftningen om terrorism om att skapa fruktan.
Materiella skador eller kostnader
■ har rätten inte tagit ställning, utan mera sett till den psykologiska effekt terrordådet hade. Och så anser rätten med stöd av det videoklipp Akilov gjorde innan dådet att han också själv gjorde klart vad hans mål med lastbilsattacken var. Också det bidrar till domen för terrorism.
Huruvida Akilov med sin smsoch chattrafik faktiskt tog sina direktiv av Islamiska staten vill Palmkvist inte ta ställning till.
Missad väckarklocka
Terrorismforskare Peder Hyllengren vid Försvarshögskolan i Karlstad säger att domen inklusive de förhöjda ersättningarna för ”brott mot det demokratiska samhället” var väntade. Han anser också att Sverige inte har tagit varningarna för terrordåd på allvar.
– Självmordsattacken i Stockholm (år 2010) borde ha varit en väckarklocka, säger han.
Vid samma livliga Drottninggatan sprängde en irakiskfödd man strax före jul 2010 först en vit personbil vid Drottninggatan och 12 minuter senare en seriebomb ett stycke bort. Fem av sex sprängsatser detonerade däremot inte och den enda som omkom var mannen, Tamour Abdulwahab själv.
– Vi har en stor polarisering i Sverige som har tillåtits växa oerhört mycket, säger Hyllengren. Och det finns ingen realistisk plan vad som ska göras när unga växer upp i ett mellanting mellan sina föräldrars hemland och Sverige. Det är därifrån man reser till Islamiska staten.
Någon permanent skada på Sverige anser Hyllengren inte att Akilovs dåd har medfört. Men det har bidragit till att integration och invandring nu blir ett tema i riksdagsvalet i höst. Att någon i valrörelsen skulle ta politiska poäng på händelserna på Drottninggatan betraktar Hyllengren ändå att vore ”för magstarkt”.
HBL bevakade presskonferensen direkt.