Forskare: Toppmötet mellan USA och Ryssland tecken på dåliga relationer

Det är som att fråga en hotellägare varför gästerna är här. Det svarar kommunikationsdirektör Max Arhippainen på Försvarsministeriet på frågan om varför det amerikanskryska militära toppmötet hålls i Finland.

Gårdagens militära toppmöte mellan kommendörerna för USA:s och Rysslands väpnade styrkor i Finland är paradoxalt nog ett tecken på supermakternas dåliga politiska relationer. Det anser forskaren Matti Pesu på Utrikespolitiska institutet.

Den amerikanska kommendören, general Joseph F. Dunford Junior träffade sin ryska kollega general Valerij Gerasimov i går. Mötet ägde rum på Statsrådets representationsherrgård Königstedt i Ripuby i Vanda.

Den finska statsledningen eller den finska Försvarsmakten deltog inte i mötet, men republikens president Sauli Niinistö och försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg träffade de amerikanska och ryska delegationerna senare under dagen.

– Vi har ingen kommentar till den frågan. Det är som att fråga en hotellägare varför gästerna är här, säger kommunikationsdirektör Max Arhippainen på Försvarsministeriet.

På Utrikespolitiska institutet har man en teori till valet av mötesplats.

– Det har högst troligt att göra med Finlands välfungerande utrikespolitiska relationer till både USA och Ryssland. Finland har inte heller något intresse av att göra toppmötet till en utrikespolitisk profileringsfråga, säger forskaren Matti Pesu.

Han anser att det militära toppmötet ändå tyder på försämrade politiska relationer mellan supermakterna.

– Ifall det existerade ett politiskt samförstånd mellan USA och Ryssland så skulle det inte behövas något militärt toppmöte, säger Matti Pesu.

Pesu är specialiserad på bland annat transatlantiska relationer. Enligt hans bedömning var det främsta syftet med mötet att undanröja missförstånd som kunde förorsaka militära sammandrabbningar och sätta världsfreden i gungning.

Pesu hänvisar till en kritisk situation i Syrien i våras där ryska yrkessoldater, syriska regeringsstyrkor och amerikanska trupper drabbade samman, vilket enligt obekräftade källor krävde mellan 200 och 300 dödsoffer.

Incidenten sopades snabbt under mattan i den politiska sfären, men bland andra New York Times har uppmärksammat den blodiga sammandrabbningen. Ett infekterat och irriterat replikskifte har högst troligt ägt rum bakom kulisserna i USA:s och Rysslands utrikespolitiska korridorer.

Ifall det existerade ett politiskt samförstånd mellan USA och Ryssland så skulle det inte behövas något militärt toppmöte. Matti Pesu

Syrien i fokus

Enligt Pesu var Syrien det viktigaste temat för gårdagens möte. Enligt uppgifter från Vita huset skulle man också diskutera europeiska säkerhetspolitiska frågor. Det i sin tur torde innebära att situationen i Ukraina och på Krimhalvön varit på agendan, enligt Pesu.

Utöver Syrien och Ukraina antar Pesu att generalerna diskuterade situationen på den koreanska halvön liksom regleringen av supermakternas kärnvapenprogram. Nedrustningen av kärnvapen har kommit på avvägar och enligt Pesu finns det orsak till oro.

– Rysslands anspråk på att vara en supermakt bygger till stora delar på landets innehav av kärnvapen. Putin hänvisar till landets kärnvapenprogram i avskräckande syfte med jämna mellanrum, säger Pesu.

President Barack Obama och Dmitrij Medvedev undertecknade en efterföljare till de tidigare Startavtalen som begränsar de kärnvapenarsenaler som USA och Ryssland förfogar över. Avtalet löper ut 2021 och det är för tillfället oklart hur det kommer att gå med förlängningen av avtalet.

– Det totala antalet kärnvapenmissiler torde vara detsamma som preciseras i avtalet, men Ryssland har gjort omfattande moderniseringar av landets kärnvapenkapacitet för att förbättra sin militära styrka.

Pesu antar att vi säkert får läsa ett ganska luddigt uttalande efter toppmötet.

– Generalerna kan ju inte fatta några politiska beslut. Men jag hoppas att de militära delegationerna lyckats komma överens om gemensamma spelregler för den militära närvaron i olika krishärdar.