Galápagos slits ner av turisterna
Sedan 1960-talet när de regelbundna flygrutterna till Galápagos startade har turisternas antal per år ökat från några tiotusental till 250 000. År 2007 slog Unesco larm och utnämnde ögruppen till ett hotat världsarv. Numera betalar alla turister 100 dollar i miljöavgift, och listan på saker man inte får importera är lång.
Den lilla ögruppen Galápagos utanför Ecuadors västkust är känd för sitt otroligt rika djurliv. Här kan man se arter som inte finns någon annanstans i världen. Djuren som saknar naturliga fiender är inte skygga, turister med kameror bemöts högst med nonchalanta blickar. Men den snabbt ökande turismen, människans fotspår på ön och klimatuppvärmningen hotar det känsliga ekosystemet.
En sömnig havsleguan ligger och omfamnar en gassande varm lavasten på ön Isla Española några latituder söder om ekvatorn. Då och då fnyser han ut ett moln av salt för att bli av med det saltvatten han fått i sig under sin senaste dyktur på jakt efter undervattensalger. Två blåfotade sulor iakttar en sjölejonmamma som ammar sin minsting på stranden. Det är en alldeles vanlig dag för djuren här på Galápagos, men för de människor som får chansen att besöka den unika platsen är det en oförglömlig upplevelse. Det känns som om man klivit rätt in i en naturdokumentär.
– Jag har alltid älskat Galápagos och djuren här. När den första gui- dekursen på 9 år utannonserades tog jag chansen direkt, säger David Torres som sedan några månader jobbar som en av Galápagos många naturguider.
Galápagos fick nationalparksstatus 1959. Till de skyddade naturområdena i nationalparken får turister ta sig endast i sällskap av en naturguide.
På 1960-talet startade regelbundna flygrutter till Galápagos. De förde med sig en exponentiellt växande turism. År 2000 besökte omkring 70 000 turister Galápagos, för att öka till 140 000 år 2011.
– Trots att myndigheterna har begränsat antalet flyg till tre per dag har antalet turister fortsatt växa, och i dag reser omkring 200 000-250 000 turister hit varje år, säger Torres.
Miljöåtgärder har effekt
Hand i hand med den ökande turismen och det kassaflöde den medfört har även lokalbefolkningen vuxit. Människan är det största enskilda hotet mot ögruppens rika djur- och växtliv. År 2007 slog Förenta Nationernas organisation Unesco larm om läget och lade till Galápagos på listan över hotade världsarv. För att försöka skydda det känsliga ekosystemet införde Ecuadors myndigheter striktare reglering av immigration och turism samt import av främmande arter. Som första land i världen gav Ecuador år 2008 juridiska rättigheter åt naturen, och slog fast att den har rätt att existera och bestå, samt upprätthålla sin evolutionsprocess. För att uppmärksamma myndigheternas arbete röstade Unesco år 2010 för att ta bort Galápagos från listan över hotade världsarv, ett beslut som skarpt kritiserades av flera miljöorganisationer. Lista eller inte – en hel del görs för att bevara Galápagos natur.
– Alla turister betalar en inträdesavgift på 100 amerikanska dollar för att få komma till Galápagos. Den summan går till miljöarbetet här inom nationalparken. Personligen anser jag att den summan kunde vara högre, jämfört med andra nationalparker och naturområden med inträdesavgifter är det en rätt liten summa, säger Torres.
Alla som besöker ögruppen genomgår noggranna kontroller innan de släpps in i nationalparken. Listan på varor man inte får importera är lång. Noggranna instruktioner ges redan vid passkontrollen – håll två meters avstånd till alla djur, fotografera inte med blixt, och det är strängt förbjudet att föra med sig något från öarna. Det är enbart i de få städerna på Galápagos som människan får röra sig fritt, annars är det strängt reglerat både ovanför och under havsytan. En del öar är helt fridlysta.
– Många öar får besökas endast med kryssningsbåt, och varje båt har sina egna specifika besöksområden. De här områdena får vanligen ta emot högst 100 besökare per dag, ofta rör det sig om maximalt tre grupper på 16 personer under en viss tidpunkt på dagen.
Harmoni mellan arter
Samtidigt som turismen är ett hot mot Galápagos är ett besök på ögruppen en lärorik upplevelse i både biologi, geografi, miljöarbete och klimatpåverkan.
– Galápagos historia lär oss till exempel hur otroligt förödande konsekvenser introduktionen av främ mande arter kan få på öar där djuren saknar naturliga fiender.
Introducerade arter konkurrerar om födan med ursprungspopulationerna och till exempel sköldpaddsägg och andra nykläckta djur är lockande byte.
– Den viktigaste vi kan lära oss på Galápagos är ändå att det faktiskt går att skapa en hållbar omgivning där olika arter lever i harmoni med varandra. Om det är möjligt här så är det möjligt också i resten av världen. Det är hoppingivande med tanke på vår framtid.