Mykkänen: Växande kritik mot asylsystemet kräver ny strategi
Elefanten i rummet ska fram om det ska nås en enighet om flyktingpolitiken i Europa. Det bedömer Kai Mykkänen, som efter inrikesministrarnas rådsmöte i veckan märkte att åsikterna skiftat och blivit kritiska till det rådande asylsystemet, och kritiska til
Flera EU-länders åsikter om möjligheten att söka asyl i samband med att man korsat gränsen har blivit mer kritiska. Det är inte längre vissa utpekade länder, utan stämningen verkar ha skiftat i en vidare bemärkelse.
Det bedömer inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) som deltog i ministrarnas möte i veckan.
Han har svårt att se att det skulle kunna uppstå enighet om kommissionens förslag att uppdatera Dublinavtalet och koppla det till en automatisk omfördelning av asylsökande mellan medlemsländerna.
Också sådana länder som inte är överens kring kommissionens förslag har blivit eniga om att asylrätten vid gränsen ”är en ständig källa till kris”, säger Mykkänen.
– Nu har vi en ny regering i Italien, EU:s tredje största ekonomi, som verkligen tänker stänga gränsen själv om inte EU gör något. Tysklands inrikesminister Horst Seehofer kommer med ett strängt förslag om avvisningar, det är strängt också i Holland och Belgien, utöver de regeringar i Central- och Östeuropa som hållit portarna stängda.
– Jag kan inte begripa hur man skulle kunna nå enighet om kommissionens förslag, säger Mykkänen.
”Fara att gränser stängs utan ersättande asylsystem”
Han lutar nu mot att det behövs snabba åtgärder av de länder som vill bevara möjligheten att få asyl i Europa i en annan form – och att då ta fram ”elefanten i rummet”.
– Det är det enda element som finns: Att Europa säger okay – vi tar mångdubbelt fler flyktingar direkt från lägren, men meddelar att vi inte längre tillåter asyl i samband med att man korsar gränserna. Det skulle innebära nytolkning av flyktingavtalet och det är en besvärlig fråga, men en stor del av världen gör så redan nu, säger Mykkänen till HBL.
Att det är politisk svårt att ta upp vet han, och svarar att det ibland finns bara ofullständiga lösningar på ”djävulska problem”.
– Ja, därför har det varit elefanten i rummet. Det finns en paradox som man måste våga ta i. Det finns inte alternativ som skulle leda till en gemensam åsikt. Alternativet blir annars att Medelhavsländerna stänger gränserna på eget bevåg – utan att vi får ett kvotflyktingsystem i stället – och det är det sämsta alternativet för dem som är på flykt, säger Mykkänen.
Att kunna söka asyl över gränsen har varit en livlina, säger han, men det har haft många nackdelar, säger han.
– Det nuvarande systemet leder till tusentals drunknade och matar miljarder till människosmugglare. En halv miljon människor som fått avslag finns i Europa, vilket i sin tur leder till panikreaktioner som Danmarks och Österrikes förslag om avvisningsläger utanför gränserna. Sådana blir lätt härdar av människorättsbrott.
Om några veckor ska medlemsländerna i rådet behandla kommissionens förslag, och om det inte nås enighet, går ärendet tillbaka till inrikesministrarna, som samlas till informellt möte om en månad. Det leds av Österrike, som tar över ordförandeskapet i EU i sommar. Österrike har också en sträng linje om asylpolitiken, och Mykkänen ser att det behövs förberedelser om man vill ta upp ett mångdubblande av antalet kvotflyktingar.
Mykkänen säger att ett antal liktänkande länder redan diskuterat att träffas före mötet i Österrike, för att jämka linjen mot ett kvotflyktingsystem.
För många länder är kvotflyktingsystemet ett rätt okänt begrepp, medan det för till exempel Sverige och Finland är helt etablerat. Om man går in för att sluta med asylansökningar över gränsen, blir reaktionen då att Italien och Österrike rycker i trådarna i hela Europa? – De kan inte ensamma rycka i trådarna. För att få en modell som också Finland och Sverige godkänner måste det finnas ett äkta element av mångdubbel mängd kvotflyktingar. Det är det krav jag kommer att föra fram, säger Mykkänen.
Mera villkor i EU-pengarna
Kommissionen har redan föreslagit att införa ett element av villkor för EU-pengar, och kopplat ihop det med rättsstatsläget.
Mykkänen anser att man kan gå längre och koppla villkorandet också till flyktingpolitiken.
– Om en del tänker säga nej utan att komma med en lösning, men önskar miljarder i stöd varje år, så måste vi nettobetalare våga sätta villkor, säger Mykkänen och ger som exempel att en större del av kohesionsstöden kan vikas för flyktingmottagande och integration.
029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi
Det är det enda element som finns: Att Europa säger okay – vi tar mångdubbelt fler flyktingar direkt från lägren, men meddelar att vi inte längre tillåter asyl i samband med att man korsar gränserna. Det skulle innebära nytolkning av flyktingavtalet och det är en besvärlig fråga, men en stor del av världen gör så redan nu.
Kai Mykkänen
Inrikesminister, Saml
SYLVIA BJON